Sida:Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr.djvu/310

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

273


i menniskosjälen dessa begrepp, således endast vår Herres och var Frälsares Jesu Christi evangelium, och härmed menar jag det gudomliga Ordet och den Guds anda, Han utlofvat sitt folk till ledare och heliggörare; ty dessa äro det menskliga hjertats väsendtligaste ledare, till Guds erkännande och den eviga fridens mål.

Jag afbröt derföre tvärt mitt samtal med Fredag, i det jag steg upp, liksom jag haft annat att göra. Härpå skickade jag bort honom och bad derefter af hela mitt hjerta till Gud, att han måtte bistå mig i denna olyckliga vildes undervisande; att han genom sin heliga anda ville förbereda hans hjerta till emottagandet af evangelii ljus, och att Han ville sätta mig i stånd, att på ett så verksamt sätt göra Fredag bekant med Guds ord, att hans ögon blefvo öppnade, hans inre öfvertygadt, och hans själ frälst. Sedan han hemkommit, fördjupade jag mig med honom i ett vidlyftigt samtal om menniskornas frälsning genom Guds son och om den oss af himmelen förlänade evangelii lära, det vill säga, ångern inför Gud och tron på vår Frälsare Jesus Cristus. Jag förklarade så godt jag kunde för honom, hvarföre vår Frälsare icke beklädt sig med en engels natur, utan ville födas ur Abrahams stam, och huru just derföre de fallna englarne voro uteslutna från den befrielse, hvilken endast tillkommit för de borttappade fåren ur Israels hjord.

Gud allena vet, att ett uppriktigt bemödande långt mer än ett djupt vetande låg till grund för alla de metoder, till hvilka jag tog min tillflykt, vid denna olyckliga varelses undervisande; men på samma gång måste jag tillstå, hvad en hvar i mitt ställe tvifvelsutan skulle

Robinson.18