Sida:Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

64


skada af vattnet. Sålunda fann jag, att fartygets hela munförråd ännu var i godt skick; och som jag hade en särdeles matlust, gick jag för att fylla mina fickor med skeppsskorpor, hvilka jag till tidens vinnande förtärde, under det jag fortsatte mina efterforskningar.

Uti stora rummet fann jag äfven rom, hvaraf jag, för att hemta bättre mod till mitt arbete, tog mig en dugtig klunk, som verkligen väl behöfdes. Nu felades mig ingenting mer än en båt till transporterandet af de många saker, som synbarligen skulle bli mig till största nytta.

Det skulle ha varit dåraktigt att förgäfves längta och trängta efter hvad jag icke kunde få, men nöden äggade min omtanka. Sålunda föllo mina ögon på en mängd rundhult, märsstänger och två till tre dubbla flaggstänger. Med dessa beslöt jag börja mitt arbete, och nedhalade nu allt som icke var för tungt, öfver bord i hafvet, samt fastband hvarje träbit, på det den icke skulle sköljas bort af vågorna.

Sedan detta var gjordt, nedhalade jag mig sjelf från fartyget och började derefter, så godt det lät sig göra, fastsurra två och två af stängerna i båda länderna, för att på sådant sätt bilda en flottbro.




10.
Flottbron.

Sedan jag derefter tvert öfver rundhulten lagt tre till fyra plankor, kunde jag ganska väl gå omkring på