Sida:Det går an 1839.djvu/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


väle bäst, huru han vill hafva menniskorna; men jag begriper'et icke.»

Sergeanten tyckte sig i hast tjugu år äldre än för en stund sedan, och han yttrade: Sara skall få höra huru det varit beskaffadt med mig. Icke är jag en embetsmästare, och det lärer du i afseende på husliga förhållanden icke stort värdera, om jag skall döma efter dina utsagor både om din far och om de öfriga åldermännen i Lidköping. Men officer är jag heller icke, som enligt ditt språkbruk vill säga, att jag är hvarken dagdrifvare eller pratmakare, åtminstone ej i stor skala. Jag är således underofficer, jemt och rätt. Hvad som gjorde, att jag tyckte så mycket om dig i går, kan jag nu icke påminna mig; och jag är rädd, att berättelsen derom för dig skulle låta alltför litet reelt. Du — hvad ditt hurtiga sätt att tala anbelangar, och ditt myckna undervisande — så är du så riktigt ifrån Vestgötakanten, som någon flicka kan vara; men jag sjelf är så besynnerlig, att jag håller icke mindre af dig för det. Utan tvifvel borde du då fråga mig, hvad jag är för en, och hvar jag är född? Du har icke frågat det, och jag bekänner, att denna likgiltighet har litet sårat mig. Men om små sår är nu oss emellan längesedan förbi att tala. Jag vill derföre rätt och slätt säga dig, att stora vingar har jag icke att flyga med, men saknar icke dun helt och hållet. Min tjenst för kronans räkning är obetydlig; emellertid eger jag derigenom rättighet till uniform och har under exerciserna fått pli på kroppen. Det är hvad en karl mest behöfver, och — såvida han icke inalles är en dum, ohjelplig hund — kommer han dermed så långt han vill i verlden. Ty att lära sig kunskaper, det är en lätt sak för den som vill. Men pli och skick är svårare: och jag vill icke gå längre efter exempel härpå, än till dig sjelf, Sara; du lär icke stort fått lära i verlden, om jag undantar att du gått i läran på verkstaden; men icke dessmindre är det ej prat af mig, då jag säger, att vackrare pli på kroppen har ingen flicka än du. Jag har sett många och varit mångenstans, så du kan lita på mitt omdöme. Men jag kommer igen till mina egna utsigter: jag reser nu till Vadsbo härad, och skall sedan ända så långt ned som till Gräfsnäs, Sollebrunn och Koberg. Jag gör årligen ett slags handelsresa — uppköp och inspektion tillika — ja, jag kan icke förklara det närmare — till vissa gods och egendomar, som tillhöra familjen S * * , med hvilken jag på afstånd — mycket afstånd, Sara — är beslägtad. Jag drager häraf inkomster i viss procent, utom nöjet att se mig om. Jag har aldrig gjort någon menniska orätt, och ämnar i all min dar låta bli det. Längre sträcker sig icke mina vingars flygt. Dock kan det hända, att om jag efter några år lagt ihop en summa, så köper jag mig en liten egen gård i