Hoppa till innehållet

Sida:Diana 1904.djvu/294

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 274 —

att anden vakar, fastän materien sofver, och kommenderar den så, att den måste lyda äfven under sömnen.

— Det där smakar nästan trolldom, broder Gorenflot, förklarade Chicot. Är du besatt af den lede, så säg ifrån! En karl, som går i sömnen, som gestikulerar och håller upproriska tal i sömnen, kan aldrig vara som han ska’! Tillbaka, Belzebub! Vade retro Satanas!

Chicot lät sin häst rygga tillbaka.

— Öfverger ni mig nu också, herr Chicot? sade munken. Det skulle jag då aldrig ha trott er om.

“Läs hvad som står öfver den där porten!”

Den förtviflade Gorenflot försökte framtvinga en snyftning.

Chicot kände medlidande med honom.

— Hvad var det du sade för en stund sedan? frågade han.