— 14 —
men ni tar in dem i alla fall. Stig nu upp och kläd er! En promenad tillsammans med hertigen af Anjou kunde ha varit farlig — tillsammans med mig skall den göra er godt. Har ni ej förtroende för mig nu längre? Då är det bäst att ni skickar bort mig, herr grefve.
— Nå, jag skall väl göra som du vill, — sade Bussy.
— Det är alldeles nödvändigt.
Bussy reste sig. Han var mycket blek och hans ben darrade.
— Hvart ska' vi gå? —
— Åt ett håll, där jag i dag har analyserat luften.
— Nå-å?
— Den var utomordentligt lämplig för er, herr grefve.
Bussy klädde sig.
— Min hatt och min värja! — sade han.
Sedan han tagit dem på sig, gingo de båda vännerna ut.
II.
GREFVE BUSSYS AFTONPROMENAD.
Doktor Rémy tog sin patient under armen och förde honom med sig åt vänster nedåt rue Coquillière.
— Kan du verkligen påstå, att luften är hälsosam här bortåt träsken? — sade Bussy.
— Tålamod, herr grefve, — sade Rémy, — vi ska' ta af vid rue Pagevin och komma sedan in på rue Montmartre. Det är en vacker gata, skall ni se!
— Som om jag inte visste det!
— Vet ni det? Nå, så mycket bättre! Då behöfver jag inte spilla tid med att göra er uppmärksam på dess vackra partier. Men så skall jag i stället visa er en annan vacker liten gata. Kom bara!
Sedan de hade gått ett stycke på rue Montmartre, tog Rémy af åt höger.
— Du skämtar bara med mig, — sade Bussy, — nu vände vi ju om åt samma håll, hvarifrån vi ha kommit.
— Det här är ju rue de la Gyssienne, och den kommer troligen att snart kallas för rue de la Jussienne, därför att det är mjukare och vackrare, och ju längre söderut man kommer, desto mera beflitar man sig om språkets mjukhet. Det bör ni ju veta, herr grefve — ni, som har varit däruppe i Polen, där man ibland rådbråkar tungan med fyra konsonanter i rad.
— Detta är visserligen sant! Men jag kan aldrig tro, att vi ha kommit hit för att genomgå någon kurs i filologi. Hvar ä' vi?
