Den här sidan har korrekturlästs
— 151 —
handlat som en trofast och tillgifven tjänare. Låt oss fortsätta vår måltid, mina herrar!
Han sköt åter sin stol intill bordet, emedan han hade dragit den åt ena sidan, medan han mottog herr de Monsoreaus budskap.
Den festliga måltiden fortsattes. Men herr de Monsoreau hade knappt blifvit placerad mellan Livarot och Ribeirac och börjat njuta af bordets läckerheter, förrän han plötsligt förlorade all matlust.
Anden återtog väldet öfver materien.
Försjunken i halft medvetslösa drömmar och dystra grubblerier, återvände han tankarna till Méridors park. Han gjorde på nytt den färd, som hans värkande kropp nyss hade fullbordat, han såg för sin själs ögon den blomstrande stigen, som förde till parkens mur.