— 154 —
igenom möjligen förlora i saft och färg, men den blir i stället så mycket omständligare, därför att vi ha kännedom om något, som Livarot omöjligt kunde ha reda på, nämligen hvad som hade tilldragit sig i Louvren.
Inemot midnatt hade kungen blifvit väckt af ett ovanligt larm i palatset, och det ehuru han en gång för alla hade befallt, att den djupaste tystnad skulle råda där, sedan han hade gått till sängs.
Han hörde svordomar och vapenskrammel i korridorerna, steg som skyndade af och an, rop och skrik och smädelser af alla slag. Och allt som oftast utropades det:
— Hvad skall kungen säga? Hvad skall kungen säga?
Henri III satte sig upp i sängen och såg bort till Chicot, som hade somnat i en fåtölj, sedan han hade superat tillsammans med kungen.
Och larmet tilltog.
Nu sprang kung Henri ur sängen, glänsande af insmorda pomador, och skrek:
— Chicot! Chicot!
Narren öppnade det ena ögat. Han var en förnuftig herre och satte stort värde på sömn, och därför vaknade han aldrig fullkomligt vid första väckningen.
— Å, så dumt det var att du ropade på mig, Henri! sade han. Jag låg just och drömde, att du hade fått en son.
— Hör! Hör! hviskade kungen.
— Nå, hvad skall jag då höra? Jag tycker verkligen, att du säger mig tillräckligt med dumheter under dagens lopp, så inte behöfver du också störa min nattro!
— Men hör du då rakt ingenting? sade kungen häftigt och sträckte ut sin hand åt det håll, hvarifrån larmet hördes.
— Åhå! Åhå! utbrast Chicot lifligt. Jag tror verkligen, att jag hör rop och skrik!
— Ja! Hvad skall kungen säga? Hvad skall kungen säga? upprepade Henri — Hör du det?
— Det finns endast två saker att välja på — antingen har Narcisse blifvit sjuk, eller också ha hugenotterna hämnats genom att göra kål på katolikerna.
— Hjälp mig att få på mig kläderna, Chicot!
— Gärna, Henri! Men hjälp mig då först upp ur stolen, min son!
— Hvilken olycka! Hvilken olycka! ropades det nu i de yttre rummen.
— För fan! Det här tycks vara allvarsamt, sade Chicot.
— Det är bäst att vi beväpna oss, stammade kungen.
— Vi måste göra det som är bättre, förklarade Chicot. Vi skynda
