Sida:Diana 1904.djvu/559

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 155 —

oss ut genom den lilla dörren, så att vi med egna ögon kunna se hvad som händt, i stället för att få veta det genom andra.

Henri följde nästan ögonblickligen narrens råd. Han öppnade löndörren och gick ut i korridoren, som ledde till hertigens rum.

Därute såg han armar lyftas mot höjden och hörde de mest förtviflade utrop.

Kung Henris ögon ljungade.

— Aha! sade Chicot. Jag förstår hvad det är! Din olycklige fånge har strypt sig själf i sitt fängelse. För böfveln, Henri — jag gör dig min komplimang! Du är större politiker än jag trodde!

— Tig, olycksmänniska! utbrast Henri. Det kan inte vara så!

— Så mycket sämre, sade narren.

— Kom, kom!

Henri III drog gaskognaren med sig in i hertigens rum.