Hoppa till innehållet

Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/158

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
FOG
FOG 147

ringa skog bewuxen, så at de flästa hemman lida brist både på byggnadsämne, wedbrand och gärdslefång. År 1810 war Folkmängden 1179. Kyrkan är belägen under 59 gr. 24 min. Polhöjd; 1.4 mil från Carlstad.

Fogelwik, en Sokn uti Wärmeland, och Nordmarks Härad, är Annex til Holmedals Pastorat; består af 13.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 585. Kyrkan är belägen under 59 gr. 26 min. Polhöjd; 9 mil från Carlstad.

Fogelwik, en Sätesgård uti Tryserums Sokn i Småland, ganska wackert belägen wid saltsjöwiken på en holme, består af 1.5 Mantal, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, en ansenlig och prydlig stenhusbyggnad med flyglar, jämte en trägård. Skog och wedbrand hämtas från öar i hawet och underliggande Gårdar.

Fogelås, et Regalt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, består af 2 Soknar: Fogelås, Moderförsamling samt Hjo Annex, jämte Staden Hjo; innefattar 96.7 Mantal. Jordmånen är til största delen sand och sandmylla, och på några få ställen lera. Utsädet är på de bättre hemman 8 à 10 tunnor höstsäd och dubbelt så mycket wårsäd. År 1810 war Folkmängden 2806. — Fogelås Sokn består af 76.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1820. Uti södra delen af Soknen befinnes et kapell, hwars Folkmängd är 846, och uti egenteliga Fogelås Sokn 974. Kyrkan är belägen under 58 gr. 17 min. Polhöjd; 5 mil från Mariestad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Almenäs och Hjellö.[Dj 1]

Foglefonden, et af de högsta Fjelden i Norge, beläget uti Kindservigs Pastorat uti södra Bergenhus Amt, utgör en sträckning af mera än 5 mil til

Bamle Fjord, samt är ständigt betäckt med snö och is, som är aldeles blå. Det säges at under denna fond och isbro, skal wara begrawet et helt Bygdelag eller Pastorat. Snö och is hawa upfylt dalarne, och ligga jämnsides med de höga Fjelden. En å som flyter därifrån bringar ofta med sig qvarnhjul, tilhugget timmer, gamla fat och andra träkäril. Detta fjeld är eljes det samma som i gamla Geografier och på gamla Kartor kallas Fuglefang.

Foglum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Lekåsa Pastorat, består af 11 Mantal. År 1810 war Folkmängden 271. Kyrkan är belägen under 58 gr. 7 min. Polhöjd; 8.6 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården i Soknen heter Tegalund.[Dj 2]

Foglanäs, en Sätesgård uti Göteryd Sokn i Småland, består af 1 Mantal.

Folaboda, en Sätesgård uti Urshult Sokn i Småland.

Foldalen, eller Fredriksgave, et Kopparwärk uti Gudbrandsdalen i Norge. Gruwan är öwer 300 famnar djup, och Wärket är indeladt i 120 kuxer; men i sednare tider har det ej warit fördelaktigt, förmedelst Malmens aftagande. Wärket har 3 Smälthyttor: Foldals-Hyttan, wid gruwan, Lowise-Hyttan wid Solems å uti lilla Elwedalen, och Ströms-Hyttan wid Sivil-ån uti Österdalen. År 1781 tilwärkades 288 skeppund koppar, och år 1791 — 350 skeppund.

Foldenfjord, en Fjärd uti Nummedalens Fögderi och norra Trondhiems Amt i Norge, är et af de farligaste farwatn Nordanfjelds, emedan på wästra sidan är öpna havet, och på den östra, dels grund, dels blinda skär och klippor; dessutom faller här wid sydwäst storm en

K 2
Djurbergs tillägg:
  1. Utsädet i Pastoratet är: tunnor wete 25, råg 810, korn 21, blandsäd 25, hafra 1400, ärter 18. — Fogelås Sokn. Marken är mästadelen jämn, med små backar och dälder samt bäckar, med sluttning åt Wettern. Rådande jordmånen är sandmylla samt liten del lera. Utsädet är: tunnor wete 12, råg 330, korn 10, blandsäd 12, hafra 600, ärter 10. — Fogelås Kapells-församling. Marken och jordmånen är af lika beskaffenhet som i Moderförsamlingen. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är: tunnor wete 8, råg 300, korn 8, blandsäd 10, hafra 500, ärter 5. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]
  2. Marken är bärgaktig. Jordmånen är blandad af nästan alla slag. Utsädet är från 15 til 25 tunnor på Mantalet. På skog är brist. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1058]