Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/326

IDA

IDD

315

Idala, en Sokn i Halland och Fjäre Härad, är Annex til Frillesås Pastorat, samt består af 10.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 225 tunnor. År 1805 war Folkmängden 314. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Idde, eller Ide, et Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, wid gränsen til Dalsland och Bohusland, består af 2 Soknar: Idde, Moderförsamling, och Enningdal, Annex. Det håller 2.6 mil i längd och 2 mil i bredd. År 1801 war Folkmängden 1806. I Pastoratet hawa warit sköna skogar, men numera äro de til större delen uthuggne til timmer och brännwed, hwilket har warit och ännu är Almogens förnämsta näringsfång; ty jordbruk och Boskapsskötsel är ganska ringa, icke i anseende til jordmånens dåliga beskaffenhet, utan af dess usla behandling. I Pastoratet finnas 6 Privilegierade sågwärk, som tilsamman årligen såga 3800 tolfter bräder. Den enda slags säd som här sås är blandsäd och hafra. Uti Pastoratets omfång äro belägna Staden Fredrikshald, Herregården Berby samt andra wackra Gårdar. Wid pass 3000 steg i öster från fästningen, på en jämn, 5 til 600 steg lång och bred, men af bärg innesluten, mark ses ännu tydliga spår af större och smärre gropar, hwarest de Swenske år 1718 haft en del af deras läger. 30 til 40 steg från det sydligaste tältspåret på et flatt bärg ligga 2 stora stenar, endast 4 steg från hwarandra; den ena af dem kallas Konung Carl den Tolftes bakugn, emedan den icke allenast nedinunder wid bärget har skapnad af en bakugn, utan skal wärkeligen bliwit nyttjad därtil af Swenskarne wid Fredrikshalds

belägring år 1718. Detta Pastorat har wid Swenskarnes anfall på Norge i synnerhet warit hemsökt, och mycket ödelagt, nämligen uti sju-åriga fäjden från 1563 til 1570, åren 1658 och 1660, samt 1716 och 1718.

Idde og Marker, et Fögderi och Häradshöfdingdöme uti Smålänens Amt i Norge, innefattar 4 Pastorat: Idde, Aremark, Berg och Skiberg.

Idde Fjord, en Fjärd, som från Swinesund går in uti Idde och Markers Fögderi, samt gör gränseskilnad mellan Norge och Swerige på denna kanten.

Idingstad, en Sätesgård uti Östra Hargs Sokn i Östergötland, består af 2.2 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, ansenligt höbol, godt multbete, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af sten, med wackra trägårdar, godt fiske i Roxen. Därunder lyda 8 Bondehemman och 12 torp.

Idnor, en Sokn i Hälsingland i norra Fögderiet, är Annex til Hudikswalls Pastorat, håller i widd 0.44 qvadr. mil samt innefattar 18.4 Mantal. Marken är ojämn och mycket stenbunden, samt bärgaktig; dock icke med några större eller högre bärgsträckor, såsom i det inre af landet, utan i likhet med andra Soknars belägenhet närmast wid hafskusten. Hela denna Sokn är belägen på et Näs mellan Hudikswalls-fjärden å ena, samt den så kallade Wintergatsfjärden å andra sidan. Rådande jordmånen är lera, på de högländtare odlade trakterne, mer och mindre rutnad mossa, eller så kallad myrjord på de lågländta och wattusjuka; samt sten och stenblandad mojord i skogarne. Ingenstädes finnes ren och god sand, icke ens wid hafsstränderne, där klippor och hålberg öweralt möta. Soknen har endast