Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/362

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
KED
KED 351

Karasjoka utgöra den mindre Soknen Aviovara. Kautokeino kyrka och Prästegård ligga wid Altens Älf, 4 mil norr om dess ursprung och 16 mil söder om dess utlopp i hawet. Omkring Prästegården är et tämeligt stycke äng upröjt af Swenska Präster, som, innan Landet afträddes til Norge, warit i Kautokeino, och i de nästliggande fjälden finnes et slags mossa som kor ock får kunna äta. Om sommaren och hösten kan hwarje dag fås färsk lax utur älwen och uti åtskilliga däromkring liggande sjöar fångas gäddor, braxen och annan slags fisk. Kyrkan har Konung Carl den Elfte låtit upbygga, samt dit förärat åtskilliga prydnader. Där finnes ock en liten Boksamling af goda Swenska böcker til Prästens tjenst. Kyrkoherdens inkomster bestå af friwilliga gåwor, Pastoralier, samt 100 R:dr af Missions Cassan. År 1755, när den första Norrska Prästen tilträdde Pastoratet, war kyrkans behållning mellan 1900 och 2000 daler kopparmynt, hwilken summa Swenska Prästen aflemnade. Wid Prästegården hålles årligen i Februari månad en Marknad, hwarest Borgare från Torneå tilbyta sig af Lapparne renshudar, muddar, wantar, stöflor och kängor af renskinn, mot hwarjehanda waror, förnämligast walmar, tobak och bränwin. Inbyggarnes näring och uppehälle består förnämligast af deras renar, hwaraf de hawa både kläder och föda, dessutom af fiskeri och jagt.

Kedum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Tådeneds Pastorat samt innehåller 11 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig, med bärgkullar, i hwilkas granskap åkerjorden gärna är af sämre beskaffenhet. Rådande jordmånen kan

dock sägas wara lera. Skog hawa några hemman til wedbrand, någre lida äwen därpå brist, men timmer saknas. Utsädet är 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 248. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Kedum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Ryda Pastorat, samt innehåller 11.7 Mantal. Marken är mästadelen jämn, dock är en stor del af betes- och utmarken bärgaktig. Rådande jordmånen är lermylla, bebunden med klapersten. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är något öwer 260 tunnor. År 1810 war Folkmängden 440. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. — Den betydigaste Gården i Soknen heter Torpa.

Kedjebo, et Järnwärk uti Gunnilbo Sokn i Wästmanland, hörer under Färna Järnwärk i samma Sokn och begripes under dess smide.

Keilbygda, et Bygdelag uti Hägre Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge, har en fruktbar mark och är wäl bebodt. Det innefattar 19 Gårdar, wäl odlade. Uti den genom landet flytande ån är laxfiske.

Kekstad, en Sätesgård i Wästergötland.

Kennäs, en Sätesgård i Upland.

Kernbo, et Regalt Pastorat uti Södermanland, Nyköpings Län och Selebo Härad, består af 2 Soknar: Kernbo, Moderförsamling, och Taxinge, Annex, samt Staden Mariefred, håller i widd 1.41 qvadrat mil samt innefattar 36.6 Mantal. År 1810 war Pastoratets Folkmängd 2012. — Kernbo Sokn består af 27.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 786. Soknen nyttjar Mariefreds Stadskyrka.