Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/530

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
NOR
NOR 519

dast hjelpeligt. Utsädet är 500 tunnor, alla sädesslag beräknade. Kornsäde brukas mäst, men sommarråg samt blandsäde af ärter och korn sås ock något. Betesmarken nedre i Soknen är swag, hwarföre Boskapen om sommaren har sin näring i widt aflägsne fäbodar. Årligen säljas härifrån 4 à 500 lispund smör. Lin sås här nu mera än förr, men blir swagt och sträware än i nästgränsande sydligare Soknar. Kål och rötter komma ej fort, men potäter och rowor triwas wäl. Fiske idkas, särdeles af dem som bo wid hafssidan. I Lögde- och Öre-åarne fångas lake, forell och nejonögon, utom andra fiskeslag. I hafssjön fångas förnämligast strömming. Skogens nyttjande til brädsågning, tjärubränning och kolning är et betydligt näringsmedel. År 1810 war Folkmängden 1728. År 1750 war densamma 1201. Kyrkan är belägen under 63 gr. 35 min. Polhöjd; 6.5 mil från Umeå, efter landswägen. Märkelige Orter i Soknen äro: Olofsfors et Järnwärk med tilhörigt sågwärk, Håknäs och Djupsjö, sågwärk, Klubbhamn, en god hamn, samt Bjurholm, et Kapell beläget 4.5 mil i nordwäst från Moderkyrkan.

Nordmark, et Härad i Wärmeland och Fögderiet Södersysslet, innefattar 11 Soknar: Skiljemark, Järnskog, Holmedal, Karlanda, Fogelwik, Töksmark, Öster-Walskog, Silbodal, Blomskog, Trankil, Sillerud.

Nordmark, en Kapells-Församling uti Färnebo Sokn i Wärmeland. Här äro 2 Järngruwor, kallade Nordmarks och Tabergs Gruwor, hwilka äro rikhaltiga och hawa godartad malm. Nordmarks Gruwa ger årligen circa 22000 lass malm. År 1810 war Folkmängden 1365. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Moderkyrkan.

Nordkärr, en Sätesgård uti Nordals Härad i Dalsland.

Nordmör, et Fögderi uti Trondhiems Stift och Romsdals Amt i Norge, är beläget mellan Hawet och Dovrefjeld. Det innefattar 8 Pastorat Aure, Surendal, Stangvig, Edöe, Qvärnäs, Tingvold, Sundal och Griböe, hwilka bestå af Staden Kristiansund, samt 8 Soknar: År 1801 war Folkmängden 22945.

Nordrehoug, et Pastorat uti Ringerige Distrikt uti Budskeruds Amt i Norge, består af 4 Soknar: Nordrehoug, Moderförsamling, samt Viger eller Odalen och Lunder eller Sognedalen, Annexer. År 1801 war Folkmängden 6360. Jordarten i detta Pastorat, består til det mästa af lera, tämeligen god til sädeswäxt, men föga til höafling. Säden tager ofta skada af frost. När huwudsoknen och Hougs Annex undantagas äro i de andre Soknarne tämeligen goda skogar. Mineralier af silwer- koppar- och järnmalm finnas på åtskilliga ställen, dock är intet wärk för närwarande i drift, utom et gammalt Järnwärk, kalladt Sognedal i Lunder Sokn, som i lång tid legat öde, men nu är å nyo uptaget. År 1801 war Folkmängden 6360.

Nordsät, en Gård uti Kläboe Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge. Här löper Nidelwen förbi och danar et wattufall, hwarwid 2 betydliga sågwärk äro anlagde.

Nordsöe, en ansenlig och fiskrik Sjö om 2 mils längd uti Holdens Pastorat uti Tellemarken i Norge. Omkring sjön ligga många Gårdar, som göra orten behagelig.

Nore, en Sokn, är Annex til Rollougs Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge. Här är et Kopparwärk kalladt Frideriksminde.

Noresund, en Herregård uti Köla Sokn i Wärmeland, äger