Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/529

518

NOR

NOR

sås korn och blandsäd, och wid hafskanten tillika hafra och råg. Utom hwarjehanda slags boskap finnas flera andra slags däggande djur, såsom älg, hare, björn, warg, järf, lo, räf, mård, hiller, lekatt. På fogel är godt förråd i synnerhet sjöfogel, såsom and, åda, tärna, wildgås, jämwäl swan. Fiskeriet är öweralt betydligt, i synnerhet af sill, torsk och hälleflundra, hwaraf de bekanta fiskrätterne rav och räkling tilwärkas. Utom förenämnde fiskeslag fångas jämwäl brosmer, som är en art af torsk, långa, sey, lax uti strömarne, samt til dagelig kost gädda, abborre, ål och andra slag. Utaf torsklewern kokas tran, men af ingen fisk fås mera tran än af den som kallas håkierling, hwilken då fisken är fullwuxen fås 3 tunnor lewer, hwaraf kokas 2 tunnor tran; walfiskar ränna ofta på land och dö sedan de bliwit sårade af swärdfisken. I skärgården skjutas en myckenhet skälar. Jämwäl wankas här hummer och kräftor. Utom fiskeriet som är inbyggarnes huwudyrke nära de sig af boskapsskötsel, skogshygge, samt något åkerbruk. De driwa en wigtig handel med hwarjehanda slags fiskwaror i synnerhet på Bergen; då utföres tillika åtskilliga slags fetaljewaror, rökt och saltadt kött, skinnwaror, fjäder, dun, m. m. — Landet innefattar 5 Fögderien: Helgeland, Salten, Lofoden och Vesterålen, Senjen, Tromsen.

NORDLANDS Amt. Detta består endast af de 3 Fögderierna Helgeland, Salten, Lofoden och Vesterålen, ty de 2 sednare Senjen och Tromsen höra til Finmarkens Amt. Nordlands Amt innefattar 26 Pastorat som utgöra 54 Soknar. År 1801 war Folkmängden 52170.

NORDLANDS Stift. Detta utgör hela den nordligaste

delen af Norge, sträckande sig från 65 til 71 grad. 30 min. Polhöjd, inbegripande de bägge Amten Nordland och Finmarken. Storleken är 980 qvadrat mil. Biskopen har sit Säte uti Alstahoug hwarest han tillika är Kyrkoherde. Stiftet innehåller 47 Pastorat. År 1801 war Folkmängden 78694.

Nordlie, en Sokn, är Annex til Sneåsens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge. Soknen är belägen up i fjäldtrakten wid gränsen til Jämtland. Här wäxer föga säd, men mulbetet är kostligt och höfångsten betydlig, hwarföre boskapsskötsel är Almogens förnämsta yrke.

Nordmaling, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Ångermanland och Wästerbotns Län, håller i widd 22 qv. mil, samt består af 54.6 Mantal. Genom Soknen flyta 3 tämeligen betydliga wattuleder: Lögdeån, Ledeån och Öreån. Från hawet inskjuter en ansenlig wik Nordmalings-Fjärden kallad, som är 1.6 mil lång och 0.6 mil bred. Den wid hafssjön belägna delen af Soknen har en jämn och slät mark, bestående til en stor del af sandmoar och mossar. 1 à 2 mil från hawet och längre up åt landet börjar den bli mera bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sand, dock finnes på sina ställen lera, samt lera blandad med sand, til 2, 3 à 4 femtedelar, äwensom myrjord, dels med sand- dels med stenbotn. Nedra delen af Soknen som ligger 1 à 2 mil nära hawet är den som egenteligen är bebodd, men den öfra delen som gränsar til Lappmarken samt sträcker sig 4 à 5 mil i längd, består til största delen af wildmark, hwarest endast några Nybyggen finnas här och där anlagde. Där är ock ymnighet af skog, då däremot de som bo nedre i Soknen hawa däraf en-