Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/533

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
522 NOR
NOR

ty denna årstiden är kölden odrägelig in i landet mellan bärgen. Wädrets beskaffenhet kan här räknas efter årstiderne. Om sommaren faller sig klart och stadigt wäder, men längst i norden är luften ganska rå och fuktig från det stora hawet, som omgiwer landet. — Den andra sträckningen af Norge räknas från Tränön eller från 66 grad. 30 min. Polhöjd, söderut til Lindesnäs under 58 gr. Polhöjd, af wid pass 85 mils längd. Här är dagen längre och ljusare. Man erfar här ock en märkelig skilnad på köld och wärme, ty den sydligaste bärgsnägd är kallare än de nordligaste orter wid hawet. Wärman är också starkare up i landet än wid hafssidan. När det stormar och rägnar wid hafsstranden är det ofta torrt och godt wäder up i landet, ja i wissa trakter rägnar det ganska sällan hela sommaren. Man märker här ock en stor olikhet uti köld och wärma; ty wid hafssidan är wärman om sommaren måttelig, emedan luften därstädes weftar och kalnar, och hafsångorna minska hettan. Dock är wärman uti Landskapen Jedderen, Dalerne och Lister, som utgöra sydligaste delen af Norge ofta ganska stark. Kölden wid hafssidan är altid om wintern skiljaktig, alt efter som landet har mer eller mindre skygd. Där hwarest landet ligger öpet för hawet faller näppeligen någon synnerligen skarp köld, utan rå och fuktig luft. Men den strängaste kölden och frosten förnimmes mäst up i landet. Den råa kölden wid hafssidan kyler wida mer än den starkaste frost och skarpaste köld; därföre ses ock Bonden som bor wid hafssidan at wara klädd i skinnnpäls, när däremot fjäldbonden, som bor up i landet går med bart bröst och en ylletröja; icke därföre at fjäldbyggaren är härdigare, men för det at den

rena frosten up i landet är lidligare än den fuktiga kölden och råa luften wid hawet. Däremot är kölden starkare inne i fjärdarne, som ligga mellan hafsbandet och uplandet; ty de högsta ställena hawa mästa och strängaste kölden, emedan kölden ansätter dem först och warar jämwäl därstädes längst. Däremot äro de högsta ställena i Dalarne warmast emot hafssidan. Wid Listers land, som är det sydligaste i Norge, är hawet ganska sällan belagt med is, och lugnwatn fryser aldrig utan i skarpaste köld. Frosten begynner därstädes sidst i December och är til slut i Mars månad. — Det är redan omförmäldt at luften wid hafssidan faller sig rå och kall framför i upländerne, hwarest man har ren frost. De bägge distrikten Jedderen och Dalerne ligga mycket blottstälde för wädret, som här stormar argare om wintern än på andra ställen. Vädret från hawet förer städse rägn, storm och tjockt wäder med sig. Ute på hawet faller det så kallade drifgov, då wädrets kraft i stark storm blåser watnet up i luften och hafsuren slår på landet såsom et starkt rägn. De rätta hafsstormarne komma merendels från sydost och nordwäst. Dessa stormar förorsaka alla en gruwelig skada, ty de kullstörta skogar til och med furuträn af en half alns tjocklek, i synnerhet när winden springer från wäster til nordwäst. Sådan påkommande storm kallas af Norrmännerne Mandevier. Däremot äro östan och nordost, så ock nordanwindarne goda torra windar, samt kallas landwindar. Af dessa är nordostwinden den bästa; ty han förer klart wäder med sig. På sydöstra kusten är wädret stadigt; dock blåser winden ofta stark, i synnerhet inne i fjärdarne, samt faller med kastwindar ned