| NOR |
| ||
|
mellan fjälden. Men från Lindesnäs til Stat komma hårda stormar från norra Oceanen. Hafswädret är här litet mera wästligt, men östanför näset är det östligt. Det swåra wädret börjar gemenligen med östanwind. Rägn från norra kanten är gärna långwarigt. Om sommaren blåser solgångswind, eller sådan som följer med solens gång. Uti fjärdarne blåser merendels landwind om mårgnarne och hafswind om aftnarne. Af all slags wind inne i fjärdarne äro kastwindar mäst bekante, hwilka från de höga fjälden rusa ned til watnet. Dimba uppehåller sig mäst wid hafssidan. Sällan spörjes dimba inne i fjärdarne. Wid hafssidan faller ofta rägn, i synnerhet wid sydwästra kanten. Ju längre ned mot hawet, ju mindre snö faller det, och ju högre up i landet desto djupare ser man snön ligga. På slättlandet i synnerhet i Jedderen faller mycken torr snö; som utaf wädret föres ihop i stora driwor, då andra ställen äro bara. Up i landet faller sådan myckenhet drifsnö på fjälden at ingen om wintern kan fara däröwer. Åskan går wäl här i landet dock sällan och hela landsträckor finnas där hon aldrig höres til. — Den andra delen af detta climat är uplandet, eller alt det land, som ligger så långt från hawet, at hafsångorna ej kunna sträcka sig dit. Det är en märkelig skilnad mellan köld och wärme wid kusten och up i landet; ty up i landet falla solens strålar ned mellan bärgen uti dalarne så starkt, at wärman är därstädes öwermåttan stor, ja nästan otrolig; men däremot på klintarne af de högsta fjälden befinnes is och snö ligga beständigt. Men denna wärma up i landet warar ej länge, ty när det är som warmast begynner det i en hast at bli kalt, så at då man i |
Augusti månad känner den starkaste wärma kan man redan i September hawa köld och nattfrost; så snabb är förändringen från wärma til köld. Men är wärman stark om sommaren, så är ock kölden om wintren icke mindre, ty watnet kan hawa is, 1 à 2 alnar tjock ja wäl mer. — Rägn faller ganska litet up i landet, emot det som infinner sig wid kusten; likaledes kännes här föga dimba, utan merendels ren luft och klart solskin. Men däremot faller här desto mera snö, emedan uplandet är lika som snöns rätta hemwist. Den faller både tidigt och i stor myckenhet; ja i många så kallade baglier eller trånga dalar emot norden hwarest snön ligger djupt blir han liggande hela året igenom. Åwanpå fjäldryggarne begynner snön undertiden at infinna sig 8 dagar före Mikelsmässan, och hwar den kommer blir den ofta liggande ända til Midsommarn. Änskönt snön faller i allmänhet tämeligen mycket i uplandet, så faller han dock altid tjockast och djupast i fjäldtrakten, mången gång af 8 alnars djuplek. — Kölden i Norge är wid hafskusten icke så sträng som man af landets nordliga läge skulle förmoda. Af meteorologiska observationer anstälde åren 1762 och 1783 har man funnit at den högsta köldgrad i Trondhiem belägen under 63 grad. 26 min. Polhöjd; 48 minuter nordligare än Härnösand, war 24.4 grader, och at medeltemperaturen dessa år i wintermånaderne warit 19 grader under, och i sommarmånaderne 24 grader öwer fryspunkten. Icke sällan steg Termometern öwer 29 grader. Alt räknadt efter Decimal- eller Swenska Termometerns indelning. Markens beskaffenhet. |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/534
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
