Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/544

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
NOR
NOR 533

litet, samt torkas i luften. Man räknar at från Norge utföres i medeltal för halfannan million R:dr fiskwaror årl:n, utom hwad som i Landet förtäres. Bärgwärks-Arbeten. Wid Eidsvold har warit et guldwärk som nu är nedlagt, äwensom silwerwärket wid Kongsberg, som blott til en del driwes för privat räkning. Däremot driwes 9 kopparwärk hwaraf Rörås är det betydligaste, och 19 järnwärk af hwilka några äro af mycken wigt. De betydligaste Järnwärken äro: Laurvig, Fossum, Ulefos, Bärum, Eidsvold, Bolvig, Eidsfos och Mos. Utaf dessa tilwärkar Laurvig det mästa stångjärnet och Fossum det mästa gjutgodset. Tilwärkningen af gårkoppar stiger årligen mellan 3 och 4000 skepp:d, och af stångjärn mellan 30 och 40000, utom gjutgods och smärre smide. Dessutom finnes här et blyertswärk, et alunwärk, et koboltwärk, 2 saltwärk och 8 marmorbrott. Manufakturer, Fabriker och Handtwärk. Egenteliga Manufakturer finnas icke, utom de så kallade Tukt- och Manufaktur-husen i Stifts-Städerne, där några growa klädeswaror tilwärkas. Några bomulls-spinnerier finnas i Kongsberg, Drammen och Hougsund samt en segelduksfabrik i Drammen. Af Fabriks-anstalter finnas 4 Glaswärk, 3 Papperswärk, 3 Sockerwärk, 3 Krutwärk, några Såpsjuderier, Potaskerafinaderier, Tjärbrännerier, Tegelbruk, Garwerier, Korduans- och Saffians-fabriker, Tobaks- och Tobakspipe-fabriker, en myckenhet ansenliga sågwärk, samt skepps-byggerier, förnämligast i Arendal och Kristiansand, utom Koppar- och Järnwärken. Med Handtwärk af nästan alla behöfliga slag är Landet wäl försedt. De flästa af dem finnas i de större Städerne. — Handel. Denna

idkas i fredstider med de betydligaste hamnar och handelsplatser i Europa och sysselsätter sig förnämligast med utförandet af Landets natur-produkter, och införandet så wäl af nödwändighets- som öwerflödswaror. De betydligaste utförswaror äro skogs-produkter, såsom master, bjälkar, plankor, bräden, spiror, läkter, tjära, och beck, fisk, förnämligast sill, torsk, stockfisk, seynfisk, lax och häljeflundror; stångjärn och gutit järn, koppar; widare alun, vitriol, potaska, marmor, qwarnsten och andra stenarter; tran, talg, hudar, bockskinn, skälskinn. pälswärk, fjäder, ådun. Större delen af trä-lasten har wanligen gått til England. Kopparen har mäst bliwit skeppad til Holland, det mästa järnet til Danmark och Frankrike, sill och annan fisk i synnerhet til Medelhawet och Östersjön. Inkommande waror äro förnämligast säd, win, bränwin. salt, lin, hampa, krydder, fabriks- och manufaktur-waror, samt ost- och Westindiska produkter. År 1792 ägde Norge 860 Handelsfartyg med 45511 lästers drägt. År 1809 utgjorde deras antal omkring 1000.

Mått, Mål, Vigt, Mynt.
Norrska alnen är större än den Swenska; 976 Norrska alnar utgöra 1000 Sw. alnar, en Norrsk mil är lika med 1.11 Sw. mil. En spanmåls-läst är 12 tunnor, 1 tunna håller 8 skeppor och är lika med 30.33 Swenska kappar. 1 pipa består af 3 åm, 1 åm 160 potter, 1 ankare 38 potter, 1 pott 4 päle, en Norrsk ankare är lika med 11.77 Swenska kannor. Vigten indelas i skeppund, lispund, skålpund, lod. 1 skeppund håller 20 lispund, 1 lispund 16 skålpund, 1 skålpund 32 lod. 426 Norrska skålpund äro lika med 500 Swenka. 1 Norrsk Vog är 3