Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/546

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
NOR
NOR 535

Danmark wardt införd blewo bägge igen, såsom 2 förenade Riken styrde på lika sätt, Norge återbekom sin högsta rätt och Danska Konungalagen af år 1665 blef gjord til en Rikets Grundlag. Den fullständigaste Lagboken som ännu gäller är af år 1683. Den afwiker från den Danska blott i några artiklar, som angå Fiskfångsten, Jagten och Landtgodsens besittning, nämligen Odalsrätten. Efter en tids förlopp uphäfdes Högsta Rätten och en Öwer-håfrätt inrättades, som också år 1797 afskaffades.

Landets Indelning.
Af naturen är Norge genom de stora Fjäldryggarne Dovrefjäld och Langfjäld deladt i 3 huwuddelar: Sunnanfjälds, Västanfjälds och Nordanfjälds; men wanligast anses den östra och södra delen af Landet ligga Sunnanfjälds, samt den wästra och norra delen ligga Nordanfjälds. Östra delen innefattar 17 Landskap, hwilka til det mästa bibehållit sina urgamla namn, nämligen Borresyssel, Rommerige, Solöer, Österdalen, Hedemarken, Gudbrandsdalen, Valders, Toten, Hadeland, Hallingdalen, Nummedalen, Ringerige, Budskerud, Bragnäs samt Grefskapen Jarlsberg och Laurvig, hwilka jämte nedra delen af Tellemarken utgöra Kristiania Stift. Södra delen innehåller 4 Landskap: Tellemarken, Råböydelauget, Agdesiden, som inbegriper de 3 Fögderiena Nedenäs, Mandal och Lister, som ligga på Norges sydligaste kust, samt Rogaland, som innefattar Distrikten Dalerne, Jedderen och Ryefylke, hwilka tilsamman, utom nedra Tellemarken, utgöra Kristiansands Stift. Wästra delen innefattar 5 Landskap: Hardanger, Hordeland, Sogn, Fjordefylke och Sundmöer, som utgöra Bergens Stift. Norra delen innehåller 10 Landskap:

Romsdalen, Nordmöer, Örkedalen, Guledalen, Strinden, Stördalen, Värdalen, Inderöe, Fosen och Nummedalen, hwilka utgöra Trondhiems Stift. Nordligaste delen innefattar 7 Landskap: Helgeland, Salten, Senjen, Lofoden, Vestålen, Tromsen och Finmarken, hwilka utgöra Nordlands Stift. I anseende til Kameral-Wärket är Norge indeladt i 16 Amt: hwilka äro följande. Aggershus, Smålänens, Hedemarkens, Kristians, Budskeruds, Bradsbergs, Nedenäs, Mandals, Stavangers, Södra Bergenhus, Norra Bergenhus, Romsdals, Södra Trondhiems, Norra Trondhiems, Nordlands, Finmarkens Amt. Härtil komma 2 Grefskap Jarlsberg och Laurvig, samt 1 Baroni Rosendal. Amten äro indelte i 41 Fögderien och 56 Häradshöfdinge-Jurisdictioner, på Landets språk Sörenskriwerier kallade.

Rikets Grundlag, stadgad d. 4 November 1814.
Bland de wigtigaste artiklar äro följande: Konungariket Norge är et fritt och sjelfständigt Rike, som ej kan delas eller afhändas, förenadt med Swerige under en Konung. Dess Regeringsform är inskränkt och ärfteligen Monarkisk. Den Evangelisk-Luterska Religionen förbliwer Statens offentliga Religion. De Inwånare som den samma bekänna äro förpliktade at däri upfostra sina barn. Jesuiter och Munkordnar må ej lidas. Judar äro framdeles uteslutna från inträde i Riket. Den utöwande makten är hos Konungen. Konungen skal altid bekänna den Evangelisk-Luterska Läran; densamma handhawa och skydda. Konungens Person är helig; han kan ej tadlas eller anklagas. Answarigheten åligger hans Råd. Thronföljden är rätt nedstigande och Agnatisk, sådan, som den finnes bestämd i den af Swea Rikes Ständer beslutna och af Konun-