Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/556

NOR

NOR

545

fartyg som draga omkring 1700 läster, utom 12 à 15 jakter från 10 til 15 läster; som nyttjas för inrikes seglation, som mäst är til Stockholm. Stadens åkerjord utgör 798 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 180 hästar, 30 oxar, 200 kor, 16 får. Marknad hålles här den 25 Januarii, den 9 September och 2 October, enligt Almanackan. Tunelds Geografie har annorlunda. Stadens numer bland Rikets Städer är 3. År 1604 hölls här en Riksdag då Hertig Carl förklarades för Sweriges Konung. År 1769 börjades här en Riksdag som sedermera flyttades til Stockholm.

NORRLAND. Detta Land utgör den tredje Huwuddelen af Swearike. Häröwer är ännu ingen General-Karta utkommen. Det ligger nordligast af de 3. Dess matematiska läge är mellan 61 grad. 35 min. och 69 gr. Polhöjd, samt mellan 32 och 41 grad. Longitud. Det omgiwes af Norge, Ryssland, Botniska hawet och Swealand. Det håller i längd från gränsen wid Dalarne til Muonio älfs ursprung 80 mil, i bredd från Norrska fjäldryggen til hawet 30 mil, och i areal widd 2060 qvadrat mil. — Climat. I anseende til Landets nordliga läge är climatet kallare än uti de sydligare Regionerne af Riket, hwarför ock det icke är så lämpeligt til sädesodling som de andre, men landet är dock wackert och behagligt, i synnerhet om sommartiden, då man njuter en ljuflig wärme och solen större delen af dygnet är uppe öwer horizonten, ja, uti de nordligaste trakterne som äro belägne mellan 66 gr. 30 min. och 69 grad. Polhöjd omkring solståndstiden, icke går ned under horizonten. — Markens beskaffenhet. Hela landet sluttar från Norrska fjäldryggen ned til Botniska

hawet. Denna fjäldrygg utgör dess wästra gräns. Landet är til större delen upfyldt af bärg, hedar, skogar, mossar, träsk, sjöar och strömar. Strömarne rinna merendels genom dalar, hwilka til mer eller mindre widd äro på sidorna omslutne af Landtryggar eller bärgshögder. Uti dessa ådalar förekomma på många ställen bördiga åkrar och gräsrika ängar, samt skönt mulbete, Ansenliga slättmarker med bärande jordmån finnas här jämwäl. Höga bärg finnas i stort antal. De högsta af dem äro belägna i Norrska fjäldryggen, eller ock nära därintil. Bland de högsta af dem räknas Åreskutan, Anisskutan, Sylfjäldet, Kelahögen, Sulitjälma och Ridatjock, hwaraf hwardera håller öwer 800 famnar i lodrätt höjd öwer wattubrynet i Botniska hawet. De största strömarne äro: Öwersta delen af Ljusnan, Ljungan, Jämtlands- Ångerman- Ume- Windel- Skelefte- Pite- Lule- Kalis- Torne- och Muonio-älwerne, hwilka samteligen hawa deras ursprung wid Norrska fjäldryggen och falla i Botniska hawet, utom Windel-älwen, som är en gren af Umeälf och Muonio-älwen, som faller i Torneälf. Hwardera af förenämnde strömar håller i längd mellan 30 och 40 mil. Sjöar finnas i stort antal; den största af dem är Storsjön, belägen i Jämtland, hållande nära 5 qv. mil i widd; de andre af betydenhet äro Udjaur, Hornawan, Päskejaur, Saggatjaur, Lulejaur och Tornejaur, samteligen belägna i Lappland. Hwardera af dessa sjöar håller mellan 2 och 4 qv. mil i widd. — Naturs Produkter. Mineralier. Den betydligaste produkten af Mineral-Riket är järn, hwilket i stor mängd finnes uti den nordligaste delen af Landet; och af den rika halt, at

L l