Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/557

546

NOR

NOR

malmen håller 60, 70 ja ända til 80 procent järn. Utaf andra metaller finnes silwer, koppar, bly och qvicksilwer, men i ringa mängd. Af andra slags mineralier träffas amiant, bärgkristal, kalk, marmor, tälgsten, alun, antimonium, bärggröna, bärgblått, granat, ametist, blodsten, marienglas, blyerts, swawelkies, med flera andra slag. — Wäxter. Norrland är försedt med stora och ansenliga skogar. De största skogarne finnas uti medlersta delen af landet, räknadt mellan fjäldryggen och Botniska hawet, ty uti de trakter, som ligga 3 à 4 mil nära hawet är skogen til större delen uthuggen, och uti de nägder som ligga nära fjäldryggen är han mindre ymnig; ju närmare landet nalkas fjäldryggen ju glesare och småwäxtare är skogen, och i sjelwa fjäldtrakten wäxer föga eller ingen skog. Skogen består mästadelen af furu, gran, al och björk, hwartil kommer asp, rönn, sälg, pil, en och några andra slags löfträn. Fruktträn triwas icke gärna uti detta kalla climat; dock finnas trägårdar uti södra delen af landet, samt uti de orter, som ligga nära wid hawet, uti hwilka både äpplen, päron och kersbär wäxa. Allehanda slags bär, såsom åkerbär, hjortron, smultron, hallon, blåbär, odon samt andra slag wäxa ymnigt. Krusbär och winbär triwas wäl uti de södra trakterne och wid hafskusten. Utaf sädesarter är korn det som allmänt och mäst brukas at sås; därnäst råg, förnämligast uti de sydligare delarne af landet samt wid hafskusten. Man har länge trott at denna sädesart icke kunde wäl triwas uti detta kalla climat, hwarföre man ock underlåtit at betjäna sig däraf, men det är wisst at råg bliwit sådd och mognat på några ställen som

ligga norr om Polcirkelen, 12 à 15 mil från hawet. Widare hafra och blandsäd eller blandning af korn och hafra. Wete sås föga emedan det sällan mognar för climatets stränghets skull. Ärter sås til husbehof af det små gråa slaget, ty wita ärter triwas här icke. Uti några trakter förnämligast uti södra delen af landet samt wid hafskusten wäxer säd til den ymnighet, at man på stället har ej allenast til eget behof utan jämwäl kan aflåta åt andra orter, men i allmänhet är sädesäringen i hela landet icke tilräckelig til dess förnödenhet, utan bristen måste fyllas från andra orter. År 1810 utgjorde öpna åkern 63472 tunnland och utsädet war: wete 6 tunnor, råg 2963, korn 44622, hafra 1128, blandsäd 2033, ärter 1470, summa 52222 tunnor. Samma år skördades: wete 28 tunnor, råg 20304, korn 207253, hafra 4502, blandsäd 11379, ärter 6137, summa 249603 tunnor. Utaf rotwäxter äro potäter de som mäst odlas i landet. År 1810 war utsädet 3346 tunnor och äringen 19011 tunnor. För öfrigt skötas öweralt rotkål, rowor och witkål. Morötter, palsternackor, rödbetor, spenat och andre nödige kökswäxter, wäxa här äwenså och finnas merendels til husbehof endast hos Stånds-personer. Lin sås mycket och wäxer frodigt i de södra trakterna wid hafskusten. Hampa och humla odlas jämwäl, men tobak har ringa framång. Gräs af hwarjehanda slag wäxer ymnigt. — Djur. Det sköna mulbetet och de widsträckta ängarne äro orsak at här näres en myckenhet boskap förnämligast nöt, jämwäl en myckenhet getter och et talrikt antal renar. År 1810 underhöllos i landet 23909 hästar, 4362 oxar, 97370 kor, 27998 ungnöt, 137437 får och getter, 14135 par dragare.