Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/558

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
NOR
NOR 547

Wilda djur som lämna kostbara pälswärk och wildbråd wistas uti de stora skogarne i myckenhet; därtil höra, björn, warg, järf, lo, räf, mård, hiller, hermelin, ikorre, hare, lemmel, wildren, och älg, dock sparsamt af det sidsta slaget. Utter och bäwer äro sällsynte. Af skogsfoglar finnas i ansenlig mängd, därtil höra tjäder, orre, ripa, järpe, äwen flera slags roffoglar, såsom örn, falk, hök, utom andra slag. Sjöfoglar finnas i öwerflöd, såsom wildgås, and, lom, mås, och många andra slag. Hawet är rikt af flera slags fisk förnämligast strömming och lax. Uti sjöar och strömar finnes ymnigt fisk af de wanliga slagen, som wistas i sött watn, såsom gädda, abborre, sik, braxen, lake, ål, börting, forell, röding och flere andra. När Norrland jämnföres med de andre Rikets huwuddelar Swealand och Götaland, så har detta land framför dem den största myckenhet af djur, som lämna pälswärk, wildbråd, boskap, renar, fogel och skog. — Folkmängd. Norrland har af alla 3 Rikets huwuddelar den mindsta Folkmängden och är jämwäl sämst befolkad. År 1810 steg Folkmängden til 159812, hwaraf 76042 woro mankön och 83770 qwinkön. Emedan nu landet håller i widd 2060 qv. mil, så är befolkningen 78 människjor på qvadrat milen. — Inbyggare. Norrland bebos af 3 Folkslag: Swenskar, Finnar och Lappar, af hwilka det sidsta slaget skiljer sig märkeligen från de bägge andre uti lefnadssätt och näringsfång. Swenska och Finska Almogen bor uti hus och idkar åkerbruk och boskapsskötsel; men Lapparne bo uti kojor, idka intet åkerbruk utan nära sig förnämligast af Renskötsel jämte något fiskeri och djurfångst. Swenskarne äro de talrikaste af de 3

Nationerne. De stiga til et antal af nära 150000, Finnarne til wid pass 7000. År 1810 steg antalet af alla Lappar som wistades uti samteliga Landskapen i Norrland, til 3546, däraf 1865 woro mankön och 1681 qwinkön. Lappska Nationen tager beständigt af. Wid år 1750 war antalet af Lappar omkring 8000. — Näringsfång. Almogens förnämsta yrke är boskapsskötsel och åkerbruk; därtil komma fiskeri, skogshygge, brädsågning, och annat skogens nyttjande, tjäru-bränneri, linskötsel och djurfångst. Åtskilliga järnmalmstrek äro wäl upfunne, särdeles i Lappland; men de äro icke alla med arbete belagde, hwarför ock järn-tilwärkningen är ringa i jämförelse med tilwärkningen i de andra Rikets huwuddelar, och stiger ej högre än til 14000 skeppund årligen, och ändock anwändes mindre delen af landets malm där til, utan hämtas från orter i Swealand. — Landets Indelning. Geografisk. Norrland innefattar 7 Landskap: Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Härjedalen, Wästerbotn, Norrbotn och Lappland. Politisk, uti 4 Höfdingdömen: Wästernorrlands, hwartil höra Medelpad och Ångermanland, utom Nordmalings Sokn; Jämtlands, hwartil höra Jämtland och Härjedalen; Wästerbotns, som består af Nordmalings Sokn i Ångermanland, Umeå, Degerfors, Bygdeå, Löfånger, Burträsk och Skelefteå Soknar i Wästerbotn, Åsele Lappmark, samt Lyksele, Arwidsjaur och Arjeplog Soknar i Lappland; Norrbotns, som innefattar Soknarne Piteå, Luleå, Råneå, Nederkalis, Öwerkalis, den delen af Nedertorneå, Karunge och Öwertorneå Soknar, som ligger på högra sidan om Torneälf, samt Jokkmok, Gelliware, Jukkasjärwi och en del af Enontäkis Sokn i

L l 2