Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/604

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
RAM
RAM 593

jordarter icke inom Pastoratet finnas utan blandning. Tilgången af skog har hittils warit hjelpelig, men aftager årligen, så at den brist af skog, som redan på flere ställen yppats, snart skal bliwa allmän. Utsädet af hwarjehanda sädesslag är 1600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3758. — Ramdala Sokn innehåller 70.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 2017. Kyrkan är belägen under 56 grad. 12 min. Polhöjd; 1 mil från Carlskrona.

Ramlösa, (Wästra) en Mineralkälla eller Hälsobrunn uti Hälsingborg Sokn i Skåne, 0.5 mil från Staden, har et wälsmakande och lättdrucket watn, samt är en af de bästa Hälsobrunnar i Riket. Dess watn kommer med starkt språng utur en hög sandstenswägg.

Rammerfjeldet, en stor Fjäldsträckning uti Strands Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. På södra kanten af detta fjäld utföll år 1731 et öwermåttan stort stycke af fjäldets fot eller nedersta del, som brast lös och sank ned uti Stördalsfjordens botn, hwilket förorsakade en hiskelig wattuflod eller öwerswämning af hafswatn. Storleken af det utfallna stycket, som genom en djup spricka länge hade warit skiljd från den öfriga delen, slutes af den qwarstående fjäldsidan, at hawa hållit 100 famnar i längd och 60 til 70 famnar i bredd eller högd. En liten Gård kallad Uren, som tilförene låg wid foten af bärget i en liten bugt, eller rättare uti en från bugten upgående liten dal, geck med husbonden och hans familie under wid fjäldskredet, så at nu icke ses det ringaste tekn antingen til bugten eller dalen, ja icke en gång til körwägen, som från dalen gick up til fjäldsidan, utan endast en del af Gårdens

grund, som blef qwarstående, och har alt sedan legat öde. Ödeläggelsen sträckte sig på den andra sidan af fjärden i synnerhet til Strandsdalen, hwarest strandbrädden är mästadelen låg, och hwarest sjön, som wid fjäldskredet blef satt i en ganska häftig rörelse förorsakade en förskräckelig öwerswämning; ty wattufloden gick här 100 steg högre up än wanligt, och bragte ej allenast Strands kyrka utur sit läge så at den sedan måste nedriwas och flyttas högre up, utan tog jämwäl 2 stora jakter utur sina ställen och satte dem in på kyrkogården, bortsköljde stora stenar från stranden och bragte andra up igen, ja kastade jämwäl järnankare och annat mera, som länge hade legat på fjärdens botn up på landet. 17 människjor måste wid denna öwerswämning sätta til liwet.

Ramneberg, en Sätesgård i Bohusland.

Ramnås, en Sätesgård uti Dädesjö Sokn i Småland.

Ramnäs, et Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, består af 2 Soknar: Ramnäs, Moderförsamling, och Sura Annex, håller i widd 2.68 qv. mil, samt innefattar 22.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2213. — Ramnäs Sokn håller i widd 2.2 qv. mil, samt innefattar 11.6 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn, med en mängd af mossar och sjöar. Jordmånen består til en stor del af sand, men närmare strömen som löper genom Soknen finnes i södra delen åkerjorden bestå af bättre och sämre lera. Skogen är til husbehof mer än tilräckelig och lämnar et stort biträde til Järnwärkens underhållande med kol. Utsädet är 250 tunnor säd på den odala åkerjorden. Blandsäd och hafresådden förhåller sig olika

O o