Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/739

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
728 STO
STO

Katolska kyrkorna; Apoteket Gripen wid Götgatan; Järnwågen, hwilken är inrättad uti den fordna Grawen, som til Stadens förswar bliwit anlagd; här förwaras och utskeppas alt det järn som ankommer til Stockholm. Stora Skeppswarwet wid Saltsjön. Wid Hamnen befinnas en myckenhet saltbodar samt åtskilliga brädgårdar. — Danwiken. Denna utgör yttersta delen af Södermalm emot öster. Där är et Hospital, hwilket har egen kyrka och Predikant, samt med Siklaön utgör et eget Pastorat, hwars Folkmängd åt 1805 steg til 721. Utom Danwiks-tullen befinnes Dårhuset, en til ändamålet wäl inrättad byggning. Wid Hospitalet, det därtil höriga Kurhuset och Dårhuset underhållas wid pass 300 personer, betjäningen inbegripen.[Dj 1]

STOCKHOLMS LÄN. Detta Höfdingdöme innefattar östra delen af Upland, som kallas Roslagen samt östra och mindre delen af Södermanland, som kallas Södertörn. Det är beläget mellan 58 grad. 44 min. och 60 grad. 32 min. Polhöjd. Det omgiwes af Ålands Haf, Östersjön, samt Nyköpings och Upsala Höfdingdömen. Det håller i längd 16, i bredd 5 mil och i widd 68 qv. mil, hwaraf watn intager 4 och det torra landet 64 qv. mil. — Marken uti östra delen af länet, som wetter åt hawet är ojämn, bärgaktig och stenig, samt har Järngruwor och Bärgsbruk; men up i landet, wid gränsen til Upsala län, är den jämnare samt består til en stor del af ansenliga sädesfält. Inga synnerligen höga Bärg finnas i landet. — Med Strömar och Sjöar är landet wäl försedt. De största Åar äro: Mälarens wattuled, hwilken här genom 3 grenar har sit utlopp i hawet; Fyris-åns

wattudrag, hwilket genom Stäke har sit utlopp i Mälaren, samt utgör gränsen mellan Stockholms och Upsala Län. Hökhuwuds-ån, hwilken faller i en wik af Öregrunds-grepen och är 6 mil lång; Skebo-ån, som faller uti en hafswik wid Hargs Sokn och är 4 mil lång. — De största Sjöar äro: Mälaren, hwaraf den delen som hörer til detta Län håller, utom de däruti belägna öar, i widd 1.44 qv. mil; Skarwen med sin stora wik Sigtunafjärden, samt Ekolen, hwilka ligga uti gränsen mellan detta och Upsala Län; Erken, 0.22 qvadr. mil. — Hawet utanför kusten formerar en myckenhet wikar och fjärdar, af hwilka de ansenligaste äro Öregrunds-grepen, Hargsfjärden, Furusundsfjärden, Wärtan, Tyresöfjärden och Sorundafjärden. — Uti berörda Haf ligger en otalig mängd öar, holmar, skär, klippor och sandbankar, hwilka formera en stor och widsträckt skärgård, som är den ansenligaste i Riket. De störste af dessa öar äro följande: Wärmdön, 1.4 qv. mil, Ingarön, 0.9 dito, Gräsön, 0.7 dito, Söderön, 0.36 dito, Singön, 0.3 dito, Björkön, 0.34 dito, Wätön, 0.33 dito, Rådmansön, 0.38 dito, Norrljusterön, 0.3 dito, Lidingön, 0.26 dito, Malmön, 0.21 dito, Windön, 0.2 dito, Ornön, 0.3 dito, Utön, 0.21 dito, Torön, 0.2 dito. — Uti den delen af Mälaren som hörer til detta Län, äro följande öar de största: Färingsön, 0.7 qv. mil, Ekerön, 0.4 dito, Munsön, 0.3 dito, Adelsön, 0.24 dito, Lofön, 0.22 d:o. — I anseende til Folkmängden är detta Höfdingdöme det tolfte, men i anseende til befolkningen det nionde i Riket. År 1810 steg Folkmängden til 96688; befolkningen är således 1422 människjor på qvadrat milen. Utaf förenämnde antal woro 45758 mankön och 50930 qwin-

Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. År 1815 steg Folkmängden til 72,989, däraf 33,824 woro Mankön och 59,165 Qwinkön. I anseende til Stånd woro Inbyggarne af Adel 1272, däraf 637 Mankön och 635 Qwinkön; Lärostånd 484, däraf Mankön 265, Qwinkön 219; Ståndspersoner 12,676, däraf Mankön 6152, Qwinkön 6524; Borgerskap 11,924, däraf Mankön 5413, Qwinkön 6511; öfrige Inwånare 46,633, däraf Mankön 21,357, Qwinkön 25,276. — Uti Riddarholmskyrkan hålles numera ingen Gudstjänst. Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Academien har sit Säte på Riddarholmen. På Kongsholmen förtjäna följande lägenheter at anföras: Chirurgiska Institutet, uti det huset där Glasbruket tilförene warit, Sockerbruket beläget wid Torget, Stockholms Garnisons sjukhus af sten, wid Storgatan, samt Mariedal, en wälbygd Gård wid Carlbergs wiken, hwarest et Stylgjuteri, det ansenligaste i Riket, är anlagt. Uti Jacobs församling wid Lilla Trägårdsgatan befinnes Brödra församlingens Bönehus. På Ladugårdslandet finnes en nyligen bygd ansenlig Kasern af sten för Lifgardet til Häst, Allmänna Spanmåls-Directionens Magasin, samt et Krono Bränneri. På Skeppsholmen är nyligen upförd en ansenlig och wacker Kasern af sten. På Djurgården förtjäna Gårdarne Rosendal, Biskopsudden och Manilla at anföras. Wid den andra af dessa befinnes den första weterliga anläggning af trägård i Engelsk stil i Swerige, och uti den tredje är Institutet för Döfstumma. På Södermalm i Maria församling befinnes Borgerskapets Gubbhus, samt et wackert Tackjärns-Gjuteri. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1074]