Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/740

STO

STO

729

kön. År 1805 war Folkmängden 99377, år 1810 war den 96280, år 1772 steg den til 98631. — Inbyggarnes näringsfång äro förnämligast åkerbruk, boskapsskötsel och fiskeri i skärgården, hwartil kommer något Bärgsbruk. Den slags fisk, som ymnigast fångas i hawet är strömming. År 1810 utgjorde den öpna åkermarken 77168 tunnland eller en trettiofjärdedel af landets areala widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 3118, råg 20409, korn 12057, hafra 3405, blandsäd 2736, ärter 2378, potäter 4929, Summa 49032. Skörden war: tunnor wete 18708, råg 122454, korn 84399, hafra 20430, blandsäd 19152, ärter 11890, potäter 43452; Summa 320485. Benämnde år underhöllos i Länet 22226 hästar, 4862 oxar, 35755 kor, 11746 ungnöt, 46206 får, 13544 par dragare. — Länet är skattlagt til 4056 Mantal. Det är indeladt i 8 Fögderien hwilka innefatta 14 Härad och 6 Skeppslag. Häradena heta Wallentuna, Sollentuna, Färentuna, Semminghundra, Erlinghundra, Håbo, Långhundra, Sjuhundra, Lyhundra, Närdinghundra, Frösåkers, Swartlösa, Öknebo, Sotholms. Af dem ligga de 11 förre i Upland och de 3 sednare i Södermanland. Skeppslagen heta Danderyds, Wärmdö, Åkers, Frötuna, Bro, Wäddö. Den delen af Länet som ligger i Upland hörer til Upsala Stift, och den som ligger i Södermanland til Strängnäs Stift. Den delen af Länet som är belägen i Upland, består af 4 Häradshöfdinge-Jurisdictioner och hörer til Uplands Lagsaga; den delen som är belägen i Södermanland utgör 1 Jurisdiction och hörer til Södermanlands Lagsaga. Bärgwärken uti Upländska andelen höra til Uplands och Roslags Bärgmästardöme, och de i Södertörn til Södermanlands och

Östergötlands Bärgmästardöme. Inre delen af Länet underhåller delar af Uplands och Södermanlands Regimenten; men Sjösoknarne furnera Kronobåtsmän. — Städerne äro 6: Öregrund, Östhammar, Norrtelje, Sigtuna, Waxholm, Södertelje. År 1810 steg Folkmängden i dessa Städer tilsamman til 4350. Landshöfdingens Säte är i Stockholm. Följande Tabell wisar Pastoraten i Länet, deras storlek i qv. mil, samt den Folkmängd, som hwart och et af dem hade år 1810.

Namn.	Widd.	Folkm:gd.
Solna	0.17	836.
Bromma	0.22	437.
Spånga	0.92	1448.
Ed	0.90	1386.
Fresta	0.39	824.
Wallentuna	0.57	1074.
Lowö	0.21	693.
Färentuna	0.33	780.
Sånga	0.43	1062.
Ekerö	0.64	1239.
Adelsö	0.29	444.
Wada	0.35	493.
Ösby	1.02	1394.
Ryd	0.70	1011.
Täby	0.58	919.
Danderyd	0.53	950.
Djurgården	0.12	399.
Waxholm	0.01	987.
Österåker	1.33	1555.
Riala	1.61	2154.
Wärmdö	4.20	4213.
Länna	1.50	2308.
Frötuna	1.96	2827.
Norrtälje	0.02	851.
Lagga	0.91	1582.
Widbo	0.93	1478.
Frösunda	0.86	1227.
Närtuna	0.92	1673.
Skeptuna	0.62	1286.
Skånela	0.63	1268.
Markim	0.60	734.
Alsike	0.66	1196.
Odensala	0.76	1567.
Sigtuna	0.40	997.
Wadsunda	0.43	1098.
Husby	0.85	1215.