Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/781

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
770 SWE
SWE

gare-flocken och 6 af boskap. Utaf foglar finnes af hökeslägtet 16, af uggleslägtet 11, af skateslägtet 21, af wattufogelslägtet 53, af wadareslägtet 37, af hönseslägtet 10, och af tättingeslägtet 66 species. —

Folkmängd. År 1810 steg Folkmängden til 2,377851. Befolkningen är således 620 människjor på qvadr. milen. Af förenämnde summa woro 1134008 mankön och 1243843 qwinkön. I anseende til stånd woro af Adel 9572, Läroståndet 14145, Ståndspersoner 59068, Borgare 62206, Bönder 1753005, alle andre 479855. S:ma 2377851. I anseende til ålder funnos 92534 ynglingar uti Bewäringsåldern eller mellan 20 och 25 år, 494 människjor mellan 90 och 95 år, 69 mellan 95 och 100 år, 11 öwer 100 år. År 1805 war Folkmängden 2413781. —

Språket. Uti Riket talas nästan öweralt Swenska, efter olika mundarter. Sedan Finland och en stor del af Norrland bliwit afträdde til Ryssland äro endast qwar wid pass 15000 människjor som tala Finska och 5000 som tala Lappska. —

Näringsfång. Desse bestå förnämligast uti åkerbruk, boskapsskötsel, fiskeri, bärgsbruk, slögder och handel; hwartil kommer de som hawa sit underhåll för Landets förswar, Politiska styrelse och underwisning. Åkerbruk. År 1810 steg den öpna åkerjorden til 1617872 tunnland eller nära 70 qv. mil; det är wid pass en femtiofemtedel af Rikets hela widd. Om därtil beräknas ännu 90 qv. mil för ängsland och höslottrar, så utgör den i bruk warande jordwidden nära en tjugutredjedel af hela Rikets, sedan den ungefärliga widden af watnen förut bliwit afdragen. Tjugutwå tjugutredjedelar uptagas således af bärg, sandhedar, kärr och skogar, hwaraf hela afkastningen endast består i

skogsfång och bete. De flästa Rikets inbyggare nära sig af åkerbruk, hwilket efter klimatets och jordmånens beskaffenhet är mer eller mindre lönande. De sädesrikaste Landskapen äro Upland, Södermanland och Nerike, östra delen af Wästmanland, Östergötland, norra delen af Wästergötland, en del af Dalsland, Gottland och Skåne. År 1810 war utsädet: Tunnor wete 21860, råg 239196, korn 339554, hafra 308870, blandsäd 134408, ärter 38471, potäter 102464. Hela utsädet 1238823 tunnor. Skörden war: Tunnor wete 118157, råg 1638693, korn 1705650, hafra 1454116, blandsäd 708044, ärter 180142, potäter 823285. Hela skörden 6628187. — Boskapsskötsel. Denna utgör i detta Rike icke någon särskild näringsgren skiljd från åkerbruket, utan bägge äro med hwarannan wid jordbruket förenade. Den boskap, som i Riket underhålles består af 6 slag: Hästar, nöt, getter, får, renar och swin. År 1810 underhöllos i Riket: Hästar 397368, nöt 1,493970, däraf oxar 222434, kor 821350, ungnöt 450186, får 1235488, par dragare 309896. Getternas antal kan antagas til wid pass en fjärdedel af fårens eller 300000. — Fiskeri. Utaf all slags fisk är sill den som mäst fångas. Sillfångsten wid wästra kusten har tilförene warit indrägtig och årligen giwit 350 à 400000 tunnor, utom 50 à 60000 fat tran, men har på någon tid ansenligen minskats. Strömmingsfisket kring Östersjö-kusterne skattas til 100 à 120000 tunnor. Laxfisket i de mot hawet utfallande strömar til wid pass 12 à 15000 tunnor saltad lax årligen. Andre fiskeslag fångas i mindre mängd. Skogshygge, sysselsätter och underhåller en stor del af Almogen, synnerligen i de norra Landsorterne och i