Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/868

TUN

TUN

857

en dalsträckning omkring en å, som faller i Nyköpings-fjärden. År 1810 war Folkmängden jämte Tunabergs 1873, men utom Tunabergs 693. Kyrkan är belägen under 58 gr. 44 min. Polhöjd; 1 mil från Nyköping.

Tuna, et Regalt Pastorat i Dalarne, och Säters Fögderi, innefattar 3 Församlingar: Tuna, Moder- och Amsberg samt Silfberg, Kapells-Församlingar, håller i widd 9.2 qv mil, samt består jämte Gustaf Sokn, hwilken tilförene såsom et Kapell hört härtil, af 293.5 Mantal. Soknen innefattar en stor, i Dalarne den största, slättmark, som omgiwes af bärg och skogsmark. Den delen af Soknen, som kallas Silfbergs Fjärding, är, lika som gränserne åt Grangärde mycket bärgaktig. Wid Amsbergs Kapell finnes ock et högt och brant bärg, under namn af Amsbergs Klack. För öfrigt är landet mycket slätt och genomskäres af Dalälwen, Tuna-ån och andra wattudrag. Strax wid kyrkan åt söder finnes en owanligt djup dal, troligen genom någon wattubrytning tilkommen; den kallas Frossbrunn, är ungefär 15 famnar djup, upfyld af många goda källor, som förena sit watn med Tuna åns. Rådande jordmånen kan ej utsättas. På några ställen såsom Holm och andra bygdelag är den en stark och hård lera; på andra belägenheter myrjord och swartmylla; den mästa och odlade marken kring kyrkan innehåller så kallad mojord och sand. I allmänhet kan sägas at Soknen har mer brist än ymnighet af skog. Åt Silfbergets Kapellslag, Grangärdesgränsen, och några flera trakter finnas mer och mindre betydliga skogar. De ödas årligen af Skattkolen til Falu Gruwa och kolningen til de inom Soknen belägna Järnwärk. En skrinda wed hwaraf

ungefär 3 gå på famnen betaltes år 1813 på slättbygden i Soknen med 20, 24, intil 32 skillingar banco uti sedelmynt. Årliga utsädet i Soknen är swårt om ej omöjeligt at säkert utsätta. Här är circulationsbruk mäst öfligt. Oftast mäter och wet ej Seminanten sjelf huru mycket han utsår och olikheten däraf för hwarje hindrar at bestämma något wisst. Hafra är ortens huwudsäde, något korn, mer blandsäd, mindst råg. I allmänhet kan tagas för afgjordt, at jordbruket lider af en försummad boskapsskötsel, och at här, efter den antagna principen af circulation, mer utsås än som swarar mot betet och fodret. En stor del af boskapens spillning fälles wid aflägsne så kallade fäbodar, om sommaren inpå hösten, och kommer ej bolbyns ägor til nytta. Det är ej owanligt at se hela trakter, efter hafresäd utan gödsel igenlagde, några år bära en gles gräswäxt, för at åter til hafresäde, sedan jorden, som det kallas, fått wila, til ny hafrebesåning uptages. Uti detta gäller dock hos många och kloka hemmansbrukare mycket undantag, Enligt medeltal af 5 år, åren 1808–1812, befinnes utsädet hawa warit antagit til: tunnor wete 10, råg 480, korn 220, hafra 3460, blandsäd 1080, ärter 76, potäter 250. År 1810 war Folkmängden 7999. Kyrkan är belägen under 60 gr. 26 min. Polhöjd; 2 mil från Falun. I Socknen finnas flera Herregårdar med 20 tunnors utsäde och däröwer. Därtil höra Grängshammar, Hushaga, Holm, Österby, Gylle, Forsbacka, samt Kyrkoherde-Bostället, hwilka utså mellan 30 och 50 tunnor årligen, höst och wårsäd tilsamman. På denna ort saknas de södra landsmännernas fördel af sin jord, at på ogödd åker kunna med fram-