Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/869

858

TUN

TUN

gång så råg. Swedjefall äro uti skogbygden brukliga och löna ofta mödan. Belägenheterna wid Hushaga, Forsbacka och Prästegården äro mycket behageliga. Skog och wedfångst är wid dessa ställen hjelpelig, men aflägsen. Höbolen swara icke mot utsädet, hwartil sednare tiders upjagade sädespriser och circulation jämte odlingsnitet mycket bidragit. Soknen kallas allmänt Stora Tuna, emedan hon är större än någon annan Sokn i Riket med samma namn.

Tuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland, norra Fögderiet, håller i widd 0.75 qv. mil, samt består af 60.5 Mantal. Marken är öweralt jämn. Det enda bärg är Tuna-Bärget, och en klippa benämnd Klacknäs, på hwilken den fordna Fästningen Tunaborg warit belägen. Jordmånen består på de flästa ställen af lera, utom byarne Sanna, Mo och Östanbruk där sandjord är rådande. De flästa byar äga hjelpelig skog til husbehof, undantagande Prästgården, Tunbyn, Risberg och Sanna, hwilka äga så godt som ingen. Utsädet är 475 tunnor, dels i öpen åker, dels i swaljord. År 1810 war Folkmängden 1199. Kyrkan är belägen under 61 gr. 45 min. Polhöjd; 11 mil från Gefle.

Tuna, en Herregård uti Rysta Sokn i Östergötland, är Boställe för Öwersten wid det fordna Östgöta Cavalleri Regimentet, består af 5.8 Mantal, äger omkring 60 tunnelands utsäde, höbärgning til 300 lass, hjelpelig skog, fiske i sjön Roxen. Åbyggnaden består af et stenhus om 2 wåningar, med en flygelbyggning af sten; jämte 2 trägårdar. Jordmånen wid egendomen är god, men har få arbetare. Härunder lyda 6 torp.

Tuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmare Län och Tunaläns Härad, består af 36.3 Mantal. Marken är öweralt genomskuren af en mängd små sjöar, hwarimellan äro wattudrag af smärre åar och bäckar, som i allmänhet omgiwas af föga fruktbara kärr, til en del uthuggna skogar, nakna bärg och torra ljungmarker, utgörande dessa den största areala widden af Soknen. Jordmånen består wäl til en del af lera, men på åtskilliga ställen af ren sand; på andra åter af sandmylla, på få af swartmylla, och på de fläste af så kallad mo- eller spisjord. Skog finnes wäl ymnigt til några hemman, äwensom blott til husbehof på de fläste; men så lida ock någre aldeles brist därå. Utsädet upgår til något öwer 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1968. De betydligaste Gårdarne heta Tuna och Kulltorp.

Tuna, en Sätesgård i förenämnde Sokn, wackert belägen wid kyrkan, består af 2 Mantal, äger något öwer 20 geometriska tunnelands utsäde årligen, i öpen åker, hjelpeligt höbol. Gården har wäl icke någon stor, men dock täck åbyggnad af trä, utwändigt rappad; en trägård, om nära 3 tunneland med flera hundrade fruktträn och et förträffeligt drifhus. Ganska wackra alléer af lönn, alm, asp och rönn omgiwa Gården på alla håll. Härtil höra 1 mjölqwarn med 3 par stenar, 1 sågwärk och 16 torp. Wid Gården underhållas 5 hästar, 60 nöt och 44 får. Til egendomen höra widare 3 andre Gårdar belägna i samma Sokn, hwilka tilsamman bestå af 3 Mantal, hawa 21 torp, 44 tunnelands åker, föda 106 nöt och 74 får. För öfrigt lyda under Tuna Sätesgård 8.5 Mantal belägna i andra Soknar.