|
VIG | ||
|
en stor fors eller wattufall, kalladt Viger-fors, som driwer många mjölqwarnar. Nedanför denna Fors utbreder sig älwen uti en sjö kallad Bergsöe, hwarpå följa åtskilliga wattufall, som driwa många qwarnwärk; däribland et fall kalladt Raggefoss, hwilket näst efter Sarpens fors anses at wara det största wattufall i Norge; det har bärg på bägge sidor, hwilka äro 20 alnar höga samt lodrätta såsom en mur. Wid en annan tilstötande ansenlig å kallad Sigdals- eller Simoa Elv bekomma de bägge förenade strömarne namn af Storelven eller Dramselven. Wiggbyholm, en Sätesgård uti Grebo Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, äger tilräckelig åker, ansenligt höbol, nödtorftigt mulbete, god skog, några underlydande bondehemman och torp. Wiggeby, en Herregård uti Skönberga Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, ansenligt höbol, ganska ringa skog, hjelpelig åbyggnad af trä, tämeligen stor och wacker trägård. Wiggebyholm, i sambruk med Strand, en Sätesgård uti Täby Sokn i Upland, består af 2.25 Mantal, äger 28 à 30 tunnors utsäde, höbärgning til 190 lass, gammal och förfallen sätesbyggning af trä, wacker och wäl anlagd trägård, lider brist på skog. Vigmostad, en Sokn, är Annex til Undals Pastorat uti Mandals Amt i Norge. År 1787 war Folkmängden 612. Vigren, eller Roald, en Sokn, är Annex til Harams Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Soknen består af en enda ö kallad Vigeröe, som håller i längd 1 och i bredd 0.5 mil. Ön är ej endast wacker och behagelig, utan jämwäl fruktbar på råg, korn och hafra. Fiske har |
fordom warit almogens huwudyrke, hwarwid jordbruket blef försumat, men sedan man i sednare tider börjat anwända flit wid åkerskötseln, så hawa inbyggarne från fattige fiskare bliwit förwandlade til förmögna bönder. År 1759 war Folkmängden 356. Vigöer, et Pastorat i Norge Södra Bergenhus Amt och Hardangers Distrikt, innefattar 2 Soknar: Vigöer, Moderförsamling, och Östensöe, Annex. Det är det wackraste i Hardanger, förnämligast uti en sträcka af 1 mils längd, kallad Stensdalen, som är ganska jämn, har goda skogar, samt sjöar och strömar. Gårdarne äro öwerallt wäl byggde, samt äga en fruktbar mark, både til hö och korn. Dock ärjas icke så mycken säd som inbyggarne behöwa, men boskapsskötseln är desto wigtigare. Afkomman däraf föres til Bergen til afsalu. År 1801 war Folkmängden 1761. Wik, en Sätesgård uti Wärmdö Sokn i Upland. Wik, en Sätesgård uti Balingsta Sokn i Upland, äger 80 tunnors utsäde, klent höbol. Mangårdsbyggning af sten, oansenlig, et urgammalt stenhus af 4 wåningars högd, af almogen Wiks mur kalladt, hwilket ej bebos, men underhålles med sorgfällighet, ansenlig trägård i Engelsk stil. Wik, en Sätesgård i Södermanland. Wik, en ansenlig By och Marknadsplats uti Söderbärke Sokn i Dalarne, wid Sjön Södra Barken, är nederlagsplats för den åwanföre belägna Bärgslagens produkter, har 1 Kongl. Postkontor, en Gästgiwaregård, och liknar en liten köping. Wik, en Sätesgård uti Arwika Sokn i Wärmeland, äger 130 tunnors utsäde, 10 om hösten och 120 om wåren, tilräckeligt höbol och skog, nödtorftig |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/929
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
