Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/963

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
952 WÄS
WÄS

m. m. äro Lappske och sådant i den mån, som de ligga nära intil de stora Älwarne. Ibland dess märkligare Inbyggare i Kristna tiden woro de så kallade Birkarlarne, det är Handelskarlar, hwilka här idkat handel och utöwat myndighet. — Landet innefattar 1 Stad: Umeå samt 7 Soknar: Umeå, Degerfors, Bygdeå, Nysätra, Löfånger, Burträsk och Skelefteå. Det utgör tillika med Nordmaling Sokn i Ångermanland och södra delen af Lappland et Höfdingdöme, med följande namn:

WÄSTERBOTNS HÖFDINGDÖME. Detta är beläget mellan 63 grad. 25 min. och 63 grad. 20 min. Polhöjd. Det omgiwes af Norge, Norrbotns Län, Botniska Hawet, Ångermanland och Jämtland; håller i längd 45 mil, i största bredd 34; och i widd 668 qvadr. mil, däraf 15 qvadr. mil intagas af watn, och 653 af torrt land. — Landet sluttar ifrån Fjäldryggen småningom ned til Hawet. Bredewid detta är marken i allmänhet jämn, men högre up från hafsstranden är Landet bärgaktigt med widsträckta skogar, måssar och kärr af många wattudrag, sjöar och träsk genomskuret. Ännu högre up mot Norrska Fjäldryggen möta oländig mark och odugliga bärgholster blandade med fjäldbärg. Landet är eljes på twäran likasom afdelt genom wattulederne och därimellan refbenswis framsträckande bärgshöjder, som med fjäldryggen sammanhänga, men de platta och sänka sig ned mot hafssidan och lämna wackra landtbruks-fält, häldst på sidorne wid wattudragen. Jordmånen uti den Delen af Landet, som ligger wid hawet, är mager, bestående mästadelen af sand, men på några ställen af lera. Högre up i landet är jordmånen bördigare, til dess

fjäldtrakten widtager, då han åter blir magrare. Höga Bärg finnas i stort antal, i synnerhet i fjäldryggen. Det högsta af dem är Sulitjälma, beläget uti norra Råpunkten af Länet. Andre af ansenlig höjd äro Kitskewara, Rödfjäldet, Marsfjäldet och Blackfjäldet. De största Strömarne äro Ångerman-, Ume-, Windel-, Skelefte och Pite-Älwarne. De största Sjöarne heta Kultsjön, Marssjön, Malgomaisjön, Stor-Uman, Awawatnet, Stora Windelen, Storawan, Udjaur och Hornawan, af hwilka den sidsta är den största af dem alla. — Produkter: silwer, koppar, kalk och andra slags skattbara Mineralier; ansenliga skogar af både barr- och löfträn, åkerbär och andra bärfoster, hwarjehanda slags säd, förnämligast korn; wilda djur, såsom björn, warg, järf, lo, räf, boskap, nämligen hästar, nöt, renar, får och getter, fjäder-wildbråd, såsom tjäder, orre, ripa, järpe, samt hwarjehanda slags fisk. — År 1810 steg Folkmängden til 32,579. Emedan Landet håller 668 qvadr. mil i widd, så är befolkningen 49 människjor på qv. milen. Näringsfång äro åkerbruk, förnämligast i Nedra Delen af Länet, ansenlig boskapsskötsel, däribland renskötsel i synnerhet uti Öfra Delen af Landet, djurfångst, fiskeri, tjärubränning och hwad skogen til bräder och andra behof kan afkasta. Handelen idkas med smör, bräder, tjära, lax och andra fiskwaror, renshudar, skinn, pälswärk och fjäderwildbråd, utom andra waror af mindre betydenhet. — Öpna åkerjorden utgör 10,710 tunnland, eller 0.466 qv. mil; det är en 1450:dedel af Landets areala widd. År 1810 war utsädet: tunnor råg 387, korn 9681, hafra 22, blandsäd 65, ärter 3, potäter 405, hela utsädet 10,743. Samma år war skör-