Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/965

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
954 WÄS
WÄS

mellan 2 Stjärnor, den ena under wänstra framfoten, och den andra bakom huwudet. Skölden är betäckt med Hertigliga Kronan. Det består af 2 Huwuddelar: Norra Wästergötland, som utgör et Höfdingdöme, Södra Wästergötland, som jämte Dalsland också utgör et Höfdingdöme, hwartil kommer et Stycke som hörer til Göteborgs Höfdingdöme. — Det är, i Geognostiskt hänseende, et bland de mäst märkwärdiga Landskap i Riket. Kölen af Huwudlandtryggen som genomwandrat Wästmanland och Nerike går litet Wäster om Sjön Skagern in i Wästergötland, mellan denna Sjö och Unden, och fortsätter sedan i en sträckning af norr och söder igenom hela Mariestads Län, åtföljande på längre eller kortare afstånd wästra stranden af Wettern, til dess den, öster om Sjön Stråkern, stiger öwer Smålands-Gränsen, och där förenas med den Bärgsrygg, som twärs öwer Landet från Göteborg, genom Wänersborgs Län och Småland går utåt Östersjön i Kalmare Län. Wänersborgs Län är därföre til större delen bärgigt, dock sluttar Landet af, både mot norr och Mariestads Läns slätter, och mot söder åt Halland. Mariestads Län däremot är fullkomligt slättland, då den förenämnde Landtryggen utmed Wettern och norra delen mot Nerikesgränsen undantages. Röd Granit, som i synnerhet i Mariestads Län ofta faller wågskifrig och gneisartad, utgör den rådande Bärgarten. På Landtryggens Köl träffas här och där Glimmer-Skifer. På Slättlandet förekomma Warf af Öwergångs-Bärgarter upstaplade uti egne enstakade Bärgkullar, sällan låga och flatkulriga Bärg af röd Granit, såsom på en Trakt sydost om Lidköping och den

så kallade Klyftemoen wid Sjön Lången. Graniten betäckes i allmänhet af wågrätt liggande lerfält, på några ställen af sandslätter, såsom Axewalla Hed, öster om Skara. Öster om Kymbo Kyrka förekomma mäktiga sandwarf på et särdeles sätt utskurne, som formera et fält af idel större och smärre sandkullar. Enstakade stora och runda sandkullar eller så kallade Högar finnas både på Öwergångsbärgen och på den uråldriga Jordytan, deribland Warkullen och Odenskulle wid Falköping, utom andre. En Trakt af finare sand, eller flygsand begynner omkring Lidköping och fortfar til södra ändan af Kinnekulle, där den är utbredd til et fält utmed Wänern. I Landskapets norra del förekomma oftare sandwarf närmare Bärgsryggen, såsom på Kinneskogen och annorstädes. Dessutom träffas på den egenteliga slätten mellan Wänern och Falköping en mängd af Måssar, hwars torf til en del anwändes til bränsle på denna skoglösa ort. Öwer nämnde slättland och åwanpå den röda Graniten upresa sig warf af yngre Öwergångs-Bärgarter, som tilskapa enstakade Bärgkullar af ansenlig höjd och olika omkrets. Häraf äro 4 Trakter af uråldrig Bärgyta åtskiljda; men så wäl Warwens lika ämnen och ordning uti 3 af dem, som deras yttre skapnad, hwilken bär witne om watnets nötning och slipning, bewisar tydligt at de wid danandet ägt sammanhang och utgjort en enda Trakt, som af hafsswall och strömar til en del bliwit bortsköljd och fördelt i flere; på lika sätt som i Falbygdstrakten, än blott det nedersta, än det andra och tredje Warwet finnes bibehållet, då de öfrige äro bortsköljde och blott i wissa Kullar qwarstående. Bland desse höra Kinnekulle, Billingen