Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/974

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
WÄS
WÄS 963

utsäde, ymnig äng, ingen skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, ansenlig trägård.

WÄSTERNORRLAND, et Höfdingdöme i Regionen Norrland, består af de 2 Landskapen Medelpad och Ångermanland, med undantag af Nordmaling Sokn. Det är beläget mellan 62 grad. 8 min. och 64 grad. 25 min. Polhöjd. Det omgiwes af Wästerbotns Län, Botniska Hawet, Hälsingland och Jämtland. Det håller i längd 28 mil, i medelbredd 8, och i widd 217 qvadratmil, däraf watn intaga 4.5 och torra landet 212.5 qvadr. mil. — Marken sluttar småningom från wäster ned til Botniska Hawet. Det består af större och smärre Dalar, formerade å ömse sidor om Älwar och Sjöar, som genomskära detsamma, samt af större och smärre dels skogswuxne, och med matjord öwerhöljde, dels kala och med stenrösjor betäckta Bärgsryggar, som upstiga mellan berörde Dalar och af Sjöar samt smärre Åar äwen genombrytas til nya Dalars beredande, altsammans, i synnerhet i skogstrakterne, med kärr och måssar bespäckadt. En myckenhet bärg finnas i landet. Bland de högsta räknas Malingsflugg och Högåsen i Medelpad, samt Tåsjöbärget, Skulubärget och Hålsklippan i Ångermanland. De största Strömarne äro Ljungan, Jämtlandsälwen, Ångermanälwen och Gideälwen. Uti hela Landet finnes ingen sjö som når 1 qvadr. mil i areal widd. De största af dem äro Holmsjön 0.5 qv. mil i Medelpad, samt Betalssjön 0.4 qvadr. mil i Ångermanland. — Naturs-Alster. Mineralier. Anledning til silwer- koppar- och järnmalm finnes på åtskilliga ställen. Några sjöar hysa ock på botnen järnmalm; jämwäl finnes i kärr och måssar en rödbrun järnmull, hwaraf Myrjärn tilwärkas; kalk, utom

andra slag. Växter. Med skog är landet i allmänhet wäl försedt, ehuru de Soknar som ligga wid hawet ej hawa synnerligen godt förråd däraf. Af sädesarter är korn, som mäst nyttjas tll utsäde; hafra och blandsäd äro jämwäl mycket gängse sädesarter. Råg och ärter sås i mindre mängd. Lin sås öweralt, i synnerhet i Länets norra del, äwenså hampa. Humla, kål, rötter, rowor och potäter bärgas til behof. Åkerbär wäxa i myckenhet. Åtskilliga Trägårdar äro här anlagde, hwaruti äpple- och kersbärs-trän triwas. Djur. I anseende til den ymniga gräswäxten och det sköna mulbetet näres här en ansenlig mängd boskap. Skogarne hysa en myckenhet wilda djur, såsom björn, warg, järf och andra slag, samt fjäder-wildbråd. Hawet lämnar ymnigt fisk, i synnerhet strömming. Uti de större Strömarne fångas lax. — År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 31,440 tunnland eller 1.36 qvadr. mil; det är nära en 160-dedel af landets areala widd. — I anseende til Folkmängden är Länet det tjugonde i Riket. År 1810 steg densamma til 60,500, däraf 28,353 woro mankön och 32,147 qwinkön. I anseende til befolkningen intager det tjuguförsta rumet. Densamma är 280 människjor på qwadratmilen. Näringsfång äro förnämligast åkerbruk och fördelaktig boskapsskötsel; hwartil kommer skogshygge, brädsågning, kolning, fiske, djurfångst, fogelfänge, plantering af potäter, lin, hampa, humla, samt wäfnad och andra slöjder. Handelen idkas med bräder, bjälkar och annan skogens produkt, fogel, smör, ost, kött, talg, strömming, wäfnad och andra waror. — År 1810 war utsädet: tunnor wete 4, råg 1771, korn 15,871, hafra 853, blandsäd 1718, ärter 866, potä-