Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/982

WÄS

WÄS

971

nom Skärmarboda in i Nerike, åtföljande högra sidan af Arboga Ån öwer skogen Käglan, och åter in i Wästmanland i Arboga Sokn; den afskäres wid Säterbo Kyrka, där Hjelmare-Kanalen framkommer, men fortsätter sedermera jämte Arboga Ån åt Kongsör. Hela wästra och norra delen af Wästmanland, är således upfyld af större och smärre bärgsträckor, som styra de rinnande watnen, allmännast åt Mälaren. Skilnaden mellan den bärgiga och jämna delen går ifrån Nerikes gränsen förbi Skärmarboda och Bondebyn i Nora Sokn, söder om Linde, genom Skedwi, Hed, Gunilbo, Ramnäs och Färnebo Soknar åt Möklinta, där den träffar tilsamman med de bärgshöjder, som utgöra den norra Sido-Landtryggen. Alt hwad som är beläget wäster om denna gräns är bärgigt Land, som upstiger mer och mer, ju närmare huwudlandtryggens köl. Det öfriga af Landskapet består til det mästa af släta lerfält, därest här och där smärre och flackare bärg upsticka, utan at fortsätta i sammanhang. Allmänna bärgarterne på den bärgiga och högländta delen bestå af glimmerskifer, bärgkalk, någon gång gneis och uråldrig lerskifer, tillika med röd granit. Då Salberget och några mindre betydande malmanwisningar undantagas, igenfinnas alla de stora malmfälten af järn och något koppar inom bärgsträckorna, och bland dem äro Norberg och Nora Soknar at räkna bland de betydligaste i Riket. Bärgarten i de enstakade bärgen på plattlandet, är med några få undantag, af gneisartad och sienitartad granit, wanligast en jämnt blandad gråaktig granit. Enstakade upslammade höjder af större och smärre stenblock, klapersten och grus förekomma omkring

Wästerås och i Barkarö Sokn. Förenade til fortsättande grusåsar träffas 4 af ansenlig längd. Den första kommer från Södermanland genom Torpa Sokn; går utmed Mälaren förbi Kongsör, utgör Nyckelön jämte flere öar i Mälaren, åt Köping öwer Malma Sokn til Heds Kyrka, där den grenas; den ena grenen följer wattudraget til Skinskattebergs Sjöarne; den andra genom Hed, Gunilbo och Wästanfors Soknar, slutar mot Sjön Södra Barken. Sträckningen af denna och nästföljande, är i Nordnordwäst och Sydsydost, åtföljande betydliga wattudrag, hwaraf de ofta genomskäras och afbrytas. De äga tillika nästan jämnsidigt lopp med huwudlandtryggen. Ramnäs Åsen tager sin början i wästra Wåla Sokn, öster om Åmänningen, följande Ramnäs Strömens lopp til Strömsholm och widare öwer Mälaren åt Södermanland. Badelunds Åsen begynner wid Mälaren i Badelunda Sokn, går i norr genom Hubbo och Romfartuna, grenas i den sednare Soknen med en gren åt Kumla Kyrka, en annan åt Sätra Hälsobrunn, där den åter delas i 2 åsar; den ena genom Fläckebo och Färnebo åt Folkärna i Dalarne, där den widare följer Dalälwen förbi Hedmora, til Sjön Runn; den andra grenen går från Sätra i norr genom Möklinta mot Bysjön i Dalarne. Den fjärde Åsen upkommer från Mälaren och Enköping, går öwer Härnewi, Torstuna, Altuna, Löfsta, Enåker och Nora Soknar i norr til Dalälwen. Af hwad anfört är finnes at den wästra och nordwästra delen af Landet har et wida skiljaktigt läge ifrån de öfriga delarne af Wästmanland. Stora bewuxna bärgshögder omskifta där ständigt med hwarandra med djupa dälder imellan, som sällan läm-