ligger individualismens mål mycket högre. Moralen för dagen består i att underordna sig sin tids måttstock. Jag tycker att för en man med kultur bör det vara i högsta grad omoraliskt att underkasta sig sin tids måttstock.
— Men sannerligen, Henry, den som endast lever för sig själv betalar ett fruktansvärt pris för det, inföll målaren.
— Ja, numera måste vi betala mycket för allt. Jag skulle tro att de fattigas verkliga tragedi ligger i att de inte har råd till annat än försakelse. Sköna synder är liksom allt annat vackert endast för de rika.
— Man får betala på annat sätt än med pengar.
— På vad sätt då, Basil?
— Å, med samvetsförebråelser, inbillar jag mig, medlidande, och — ja med känslan av sin förnedring.
Lord Henry ryckte på axlarna.
— Medeltida konst är förtjusande men medeltida tankar är föråldrade. Man kan använda dem i romaner. Naturligtvis. Men i romaner kan man endast använda det man har upphört att bruka i verkligheten. Tro mig, ingen civiliserad mänska ångrar en njutning, och ingen ociviliserad vet vad en njutning är.
— Jag vet vad njutning är, ropade Dorian Gray. Det är att tillbedja någon.
— Det är åtminstone bättre än att tillbedjas, svarade lorden och lekte med några frukter. Att bli tillbedd är gräsligt. Kvinnorna behandlar oss som mänskligheten sina gudar. De tillber oss, plågar oss med att göra något för dem.
— Jag skulle vilja påstå att vad de än ber oss om, det har de först givit oss, mumlade ynglingen allvarligt. De väcker kärleken till liv hos oss. De har rätt att fordra den tillbaka.
