Människornas moraliska liv är en del av konstnärens ämne, men konstens moral består i att fullkomligt kunna behärska ett ofullkomligt medel.
Ingen konstnär vill bevisa något. Även ting som är sanna låter bevisa sig.
Ingen konstnär har etiska sympatier. Etisk sympati hos en konstnär är ett oförlåtligt maner i stil. Ingen konstnär är någonsin sjuklig. Konstnären kan uttrycka allt.
Språket och tankarna är för konstnären konstens verktyg.
Dygder och laster är för konstnären konstens material.
Vad formen beträffar är musiken typen för alla konster. Från känslans ståndpunkt sett är skådespelarens konst typen.
All konst är på samma gång yta och symbol. Den som tränger under ytan gör det på egen risk. Den som tyder symbolen gör det på egen risk.
Det är åskådaren, icke livet, som konsten verkligen återspeglar.
Olika omdömen över ett konstverk visar att verket är nytt, komplicerat och levande.
Om kritiken är oenig, så bevisar det att konstnären är i harmoni med sig själv.
Vi kan ursäkta en människa, som har skapat en nyttig sak, så länge hon icke själv beundrar den. Enda ursäkten för att skapa något onyttigt är att man själv beundrar det intensivt.
All konst är absolut onyttig.
Oscar Wilde
