Sida:Dorian Grays porträtt 1948.djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
37
DORIAN GRAYS PORTRÄTT

likt solen, likt våren eller månens återspegling på mörka vatten. Den kan inte förnekas. Den har sin gudomliga härskarrätt och gör furstar av dem som äger den. Ni ler? Ack, när ni har förlorat skönheten, ler ni inte längre… Många säger, att skönheten endast är ytlig. Mycket möjligt. Men så ytlig som tanken är den ändå inte. För mig är skönheten undret bland undren. Det är endast enfaldiga mänskor som inte bedömer tingen efter utseendet. Det mystiska i världen är det synliga, inte det osynliga… Ja, mr Gray, mot er har gudarna varit nådiga. Men vad gudarna ger, det tar de snart tillbaka. Ni har blott några år att leva helt och fullkomligt. När er ungdom är borta, är också skönheten försvunnen, och ni skall plötsligt upptäcka att inga fler triumfer väntar er. Eller också får ni nöja er med dessa ringa framgångar som minnet av det förflutna gör bittrare än nederlag. Var månad skall föra er närmare det ödesdigra. Tiden avundas er och bekämpar era liljor och rosor. Ni blir gul och mager, och borta är ögonens glans. Ni kommer att lida fruktansvärt… Ack, njut er ungdom, medan den är till. Slösa inte bort de gyllene dagarna på de dumma och tråkiga. Kasta inte bort ert liv åt de okunniga och vardagliga. Det är vår tids falska ideal och sjukliga strävan. Lev! Lev det härliga liv ni bär inom er! Låt ingenting undgå er. Sök alltid det nya, och var inte rädd för något… En ny hedonism, det är vad vårt århundrade behöver. Kanske är ni ämnad till dess synliga symbol. Med er personlighet kan ni förverkliga allt. Hela världen är er — en hel vår… När jag mötte er, såg jag ögonblickligen hur omedveten ni var om vad ni är och kunde bli. Jag såg så mycket hos er som tilltalade mig att jag måste berätta er litet om er själv. Jag tänkte hur tragiskt det vore om ni slösades bort. Ty ungdomen varar endast