Sida:Drömmens uppfyllelse 1916.djvu/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

— 51 —


VII.
Åter hemma.

De första tre veckorna vid högskolan hade förefallit långa, men återstoden av terminen flög förbi i ett huj. Innan de unga studerande visste ordet av, stodo de inför jultentamina, ur vilka de utgingo med större eller mindre berömmelse. Bland novitierna vunno Anne, Gilbert och Philippa de flesta utmärkelserna; även Priscilla skiötte sig bra, och Charlie Sloane klarade sig nätt och jämnt. Men av hans tillfredsställda och nedlåtande uppsyn kunde man frestas draga den slutsatsen, att en värre överdängare än han fanns inte i Redmond.

— Jag kan omöjligt tänka mig, att jag i morgon så här dags går omkring på Grönkulla, sade Anne kvällen före sin avresa. — Men så är det i alla fall. Och du, Phil, kommer att gå i Bolingbroke med Alec och Alonzo, en på vardera sidan om dig.

— Ja, jag längtar verkligen efter de rara gossarna, medgav Phil och stoppade in en ny chokladpralin i munnen. — O, jag kommer att få förfärligt roligt under lovet. Det blir en massa med danstillställningar och slädpartier — ett vådligt festande. Jag förlåter dig aldrig, Anne Shirley, för att du inte följer med mig hem under julferierna.

— »Aldrig» betyder för dig tre dagar, Phil. Det var rart av dig att be mig — och jag skulle gränslöst gärna vilja någon annan gång få fara till Bolingbroke. Men i år går det inte för sig — jag måste fara hem. Du har inget begrepp om hur jag längtar.

— Vad får du för roligt i Avonlea? sade Priscilla föraktfullt. — Det blir väl ett par tre syföreningsmöten med kaffe med dopp, och alla gamla fruar och fröknar komma att diskutera dig och högskolans verkningar både så du hör det och bakom din rygg. Hu, så du kommer att långleds!

— I Avonlea? sade Anne och drog på munnen.

— Men följer du med mig, så får du så livat som du ännu aldrig haft. O, så du kommer att slå an — med ditt hår och