Sida:Drömslottet 1920.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

Leslie Moores historia.

— Ja, den som det visste! De, som hade den där upptagningsanstalten, berättade, att ungefär ett år tidigare hade de en morgon hittat honom liggande ute på gatan i ett förskräckligt tillstånd — hela hans huvud var en blodig massa. Han hade väl kommit i dåligt sällskap och blivit indragen i något slagsmål. De togo in honom och trodde aldrig, att han skulle kunna leva. Men han kvicknade till igen — och när han repat sig, hade han blivit barn på nytt. Han hade varken minne eller förstånd eller uppfattningsförmåga. De försökte ta reda på, vem han var, men det lyckades aldrig. Han kunde inte ens tala om, vad han hette — han kunde bara lalla några osammanhängande ord. Han hade haft på sig ett brev, som började »Käre Dick!» och var undertecknat »Leslie», men det hade ingen adress, och kuvertet var försvunnet. De läto honom stanna kvar och lärde honom att sköta några enkla sysslor, och så hittade kapten Jim honom. Han förde honom hem — ja, det var visst någonting rart att komma dragande med — men han ansåg väl, att det var hans plikt. Han trodde som så, att när Dick kom hem och åter kom i sina gamla omgivningar skulle en gnista minne och förnuft vakna upp igen. Men tycker nå'n det — det blev allt vid det gamla. Så där har han nu gått omkring i huset uppe bland pilarna alltsedan. Han är fortfarande på barnets ståndpunkt. Ibland får han sina attacker, och då blir han kinkig och bråkig, men för det mesta är han rätt beskedlig och oförarglig. Ja du, den bördan har nu Leslie burit i nio år, alldeles ensam. Gamle Abner Moore dog strax efter det sonen förts hem, och efter honom blev det konkurs. När allting något så när klarats, återstod för Leslie och hennes manstackare bara den gamla gården, där de nu bo. Leslie arrenderade ut den till John Ward och det arrendet är allt vad hon har att leva på. Ibland tar hon en inackordering över sommaren. Men de flesta resande föredraga den andra sidan om havsviken, där hotellen och sommarvillorna ligga. Leslies hus ligger för långt från badstranden. Hon sköter om Dick, och på nio år har hon aldrig varit ifrån honom — hon är bunden vid den där själsslöa mannen så länge hon lever. Och detta efter alla de drömmar och förhoppningar, som hon

83