Att den stricta observansen äfven hade stöd till och med från tronen[1] är en känd sak.
Som detta sällskaps statuter säkert äro obekanta för något hvar, all den stund de, som vi förmoda, ännu aldrig varit återgifna på svenska språket, meddela vi dem här, karaktäristiska för den tid, med hvilken vi sysselsätta oss.
De lyda sålunda:
»Som orden i allmänhet funnit, att det är nyttigt för densamma att som täckmantel begagna frimureriet, under hvilket vi befunnit oss i säkerhet under så många år, råder oss klokheten att icke, åtminstone för det närvarande, lyfta slöjan; tilläfventyrs kunna vi aldrig göra det, åtminstone måste vi afvakta en epok, då våra bröder kunna med säkerhet framträda i dagens ljus. Vi böra derför fortsätta att bygga hela vårt system på frimureriet såsom på en grundsten. Det bör anses som en plantskola, hvilken skall förse oss med män för verkställandet af våra goda afsigter. Vi skola hädanefter bestämma sättet, på hvilket man i detta afseende bör handla.
Det mål, som orden föresatt sig att uppnå, är att genom lagliga och tillåtna medel förskaffa sig etablissementer, som kunna vara nyttiga för den stat, hvars invånare vi äro. Den ekonomiska planen, redigerad af vår provisor domorum, och de i detta afseende uppgjorda reglementen tillkännagifva de tillåtna medlen att erhålla fonder, för att bilda och konsolidera våra etablissementer. Af denna plan skall man finna, att de äro enliga med klokheten, en sund politik och hvarje hederlig mans principer; men för att erhålla en fullkomlig framgång måste vi omsorgsfullt undvika att ådraga oss sjelfva något sken af misstankar, ty hvarje broder bör bemöda sig om att kunna arbeta för ordens bästa med det mest lugna samvete.
De etablissementer, som vi skola söka att bilda, böra vara varaktiga; de böra förskaffa oss medel att en dag kunna återförena våra bröder i en särskild kår, i afsigt att förbättra deras belägenhet, derigenom öka deras lycksalighet och gifva dem förmågan att göra godt; men vi bedja och uppmana våra bröder att icke för ernåendet af vårt mål och realiserandet af våra grundsatser använda något medel, som kan göra oss misstänkta hos furstarne, eller som skulle komma dem att anse orden som farlig för deras stater. Vi kunna vara trogna och hörsamma undersåtar och medborgare och likväl bidraga till vår institutions och vår egen tillväxt, framgång och fördel.
Huru många suveräner hafva icke i sina stater och bland sina undersåtar medborgare, som, fullkomligt respekterande deras auktoritet,
- ↑ Man vet att hertigen af Södermanland hos oss trädde i spetsen för denna makt och äfven egde en och annan liktänkande, Hertigen var inom detta sällskap Eqves a Sole vivificante eller riddare af den lifgifvande solen; öfverstelöjtnant Boehmer var Eqves a hippopotamo eller riddare af flodhästen, och en löjtnan! Morath var Eqves a Corona Aurea eller riddare af gyllene kronan. Vi nämna detta för exemplets skull.