109
delar af Europa. Hvart Armfelt drog fram, hade han en ovanlig förmåga att inleda nya förbindelser.
Allt för otålig att se sig omkring bland badgästerna, ögnade han endast på utanskrifterna, i afsigt att uppskjuta läsningen till natten, då han kunde blifva ensam med sina tankar. Händelsevis föll hans blick likväl på ett bref, hvars stil han ej igenkände. Sjelfva brefvet var också af beskaffenhet att tilldraga sig en större uppmärksamhet. Försegladt med svart lack, var det jemväl försedt med breda, svarta kanter. Sigillet utgjordes af en dödskalle och ett der bredvid befintligt vanligt timglas
Öfverraskad bröt han brefvet genast. Det innehöll blott följande ord:
»Den 1 September, klockan sex på aftonen. Ketchenburg. Lif eller död».
Någon underskrift fans ej; men det var ej svårt att gissa, från hvilken brefvet var. Naturligtvis var det från Vincent.
En egendomlig känsla af oro genombäfvade Armfelt härvid. Brefvet erinrade alltid om en smärtsam punkt i hans lif; men snart log han åter.
— Således den 1 September, tänkte han för sig sjelf. Välan, som försynen vill!
Med brefvet på fickan begaf han sig ned till badgästernas vanliga samlings- och promenadplats eller till den så kallade redouten.
Årets säsong stod i sitt högsta flor. Badgästernas antal hade på många år ej varit så talrikt som nu. I samma mån som de stora politiska tilldragelserna på ett underbart sätt jagat upp allas intresse och lif, hade Aachen blifvit en slags medelpunkt för dem. Stadens icke allt för aflägsna läge från franska gränsen, hvarigenom underrättelserna om tilldragelserna i Paris hastigt anlände dit, var en mägtigt tilldragande omständighet. Sjelfva händelserna stodo också nu, som man väl kunde säga, på en viss spets. Den koaliserade armén hade under hertig Fredriks befäl den 19 Augusti inbrutit öfver Frankrikes gräns. Med det spändaste intresse inväntade man stundeligen underrättelser af stor vigt. Fästningarne Longwy och Verdun hade också redan blifvit eröfrade. Fursten af Hohenlohe anryckte samtidigt emot Thionville och Clairfait mot Stenay, hvarjemte Albert af Sachsen Teschen hotade det franska Flandern. Man trodde sig redan nu veta, att Ferdinand hade för afsigt att marschera direkte på Paris. Vigtiga steg voro således redan uttagna, och det i mer än ett afseende. De franska arméerna uppryckte å sin sida äfven under La Fayettes, Dumouriez’ m. fl. befäl. Allt detta gaf situationen ett lif, som endast verldshistoriskt afgörande ögonbhck ega. Alla togo för afgjordt, att samtidens, monarkernas och folkens öde vid den sammanstötning, som nu kunde inträffa hvilket ögonblick som helst, skulle komma att afgöras. Alla poster, tidningar och bref, som ingingo, talade om ingenting annat. Alla tankar voro äfven uteslutande sysselsatta dermed. Intresse och nyfikenhet voro på det högsta spända.
Redouten erbjöd Armfelt en lysande och lefvande anblick. Det hela var en storartad profkarta på personer, tillhörande Europas alla
