14
delser förlitar jag mig på er. Kom i afton upp till hertigen. Vi träffas i hans sanctuarium.
Vill man taga kännedom om, huruledes och vid hvad tid det
svenska frimureriet uppkom, så har man endast några ganska få, osäkra
och knapphändiga spår att följa.
En svensk frimurarekalender för åren 1806 och 1808 omförmäler emellertid att det skall, öfverflyttadt från England, ha till oss inkommit redan under konung Inge den yngres tid år 1125.
Man förtäljer för öfrigt att 81 arkitekter skola under loppet af det nionde korståget ha blifvit sända såsom deputerade från den franska logen Chevalier d'Orient ou de l'Epée, hvilka, försedda med rekommendationer till dåvarande prelaten i Upsala, invigde honom i ordens mysterier för att desto kraftigare förmå honom att elda nitet för det heliga landets eröfring. Vid detta tillfälle skola åtskilliga handlingar rörande orden och dess mysterier ha blifvit nedlagda i en marmorvård samt sålunda förflyttade och nedsänkta i en källare under slottet tre kronor, för att förvaras till en kommande tid.
Härmed och med åtskilliga andra lika sväfvande uppgifter må nu emellertid vara huru som helst. Enligt det svenska frimureriets egen antagna och tryckta uppgift skall det, räknande sina anor från Skotland, ha hit inkommit 1730. Äfven från denna tid äro likväl underrättelserna högst knapphändiga. I ett tyskt arbete hafva vi sett uppgifvas, att en frimuraremedalj 1746 skall ha blifvit slagen med anledning af Gustaf den tredjes födelse. Stora svenska landtlogen grundlades af kanslirådet Carl Fredrik Ekleff, i egenskap af landtstormästare. Dess invigning skedde den 25 December 1759. År 1773 inträdde hertig Carl af Södermanland i logen samt åtog sig först såsom landtstormästare och sedermera i egenskap af högste styresman hufvudstyrelsen öfver det svenska frimureriet.
Före hertigen var Gustaf den tredje en kort tid ordens högste beskyddare.
Från begynnelsen bestod det svenska frimureriet endast af trenne grader; men under hertigens styrelse tillkommo ytterligare nio, så att det i närvarande stund består af tolf.
I Bibliogr. Lexion för 1837 förekommer bland annat följande:
»Under Gustaf den tredjes tidehvarf hade i Sverige utbildat sig en sällsam böjelse för mysticism, blandad med fritänkeri, emedan ytterligheter vanligtvis ligga hvarandra nära. Visserligen hade Svedenborg genom sina snillrika visioner bidragit att gifva sin tid och sitt land håg för de öfversinliga funderingarna, men så långt hade väl hvarken han eller någon annan väntat att hans ideer skulle urarta, att sjelfve konungen, den eljest så klarseende Gustaf den tredje, skulle låta draga sig vid näsan af föregifna andebesvärjare. Hans bror Carl hade gjort bekant-
