I Qvedlinburg blef han med välvilja emottagen af prinsessan Sofia Albertina, så mycket mera, som han medförde underrättelser till henne om de senaste händelserna i Stockholm.
Hvad som likväl gjorde prinsessans hof så kärt och dyrbart för Döring, var Louise Posses vistande der.
Han återsåg henne, och det till och med med hennes fars bifall. Omständligt redogjorde Döring för sitt besök hos den gamle grefven och det svar han erhållit, ett svar, som han dessutom äfven i bref medförde till henne.
Grefven hade efterskänkt alla fordringar på ett gammalt aristokratiskt namn, han fordrade endast ett fläckfritt, och ingen tviflade att ej Döring snart skulle kunna styrka sin rätt dertill.
Louise och han lefde i sina förhoppningar. Döring hade ännu några få dagar på sig, innan han behöfde inträffa i Wismar för att der möta Armfelt. Under dessa dagar voro de tvenne älskande nästan oupphörligt tillhopa, och deras hjertan öppnade sig stundeligen allt mer och mer för hvarandra.
Hvilka nya, sköna utsigter öppnade sig ej derunder öfver af dem förut endast ofullkomligt anade själsrikedomar! Hvilken ny verld af inre skönhet uppgick ej för dem, blomstrande af sann och ren kärlek och ordnad af ett fint och ädelt förstånd!
Man berättar, att i de äldsta tiderna englar lockades af kärleken ned från himmelen och här lekte med jordens sköna döttrar. Vi vilja våga ett mot tusende, att dessa englar aldrig återvände till himmelen, utan bosatte sig i männens hjertan, med alla sina minnen från himmelriket, om englarnes milda körer deruppe, om stjernornas friska glans och månens bleka, längtande skimmer.
Älska sant, och du skall sjelf tro detta; älska, och ju mera du älskar, desto flera minnen från himmelen skola vakna i ditt hjerta. Kärleken lägger lyran på din arm. Hvad du sjunger utgör erinringar deruppifrån. Kärleken lifvar din fantasi, och i fantasien lefver du åter der ibland stjernorna.
Om kärleken fordom lockade englarne hit ned, lockar nu mera kärleken våra tankar upp till himmelen.
Lycklige de, som älska sant, lefvande, varmt! Louise och Döring gjorde det, och voro äfven lyckliga.
På slottet, der prinsessan Sofia Albertina uppslagit sin lilla hofhållning, funnos några utmärkt vackra dufvor, som snart blefvo Dörings och Louises favoriter.
Dessa små, så täckt befjädrade varelser voro hvita, med en enda ring af glänsande, blågrön färg kring halsen. De voro af en utmärkt race, snabba i sin flygt, kloka i sina rörelser, ömma och trogna i sin kärlek.
Louise och Döring hade under sina promenader ofta betraktat dem och jollrande pratat med dem, liksom hade de haft förmåga att förstå dem.
Sköterskan hade gifvit hvarje dufva sitt namn. Der kuttrade Leander utanför dufslaget; här kråmade sig Alexander, belåten öfver att
