Hoppa till innehållet

Sida:Drabanten del 2 1888.djvu/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
57

— Ni menar således, att kärleken är qvinnans förnämsta dygd.

— Icke det. Kärleken är en lag, en natur-lag, icke en dygd.

— Och hvari består då hennes förnämsta dygd?

— I hennes trohet till den hon älskar. Troheten är en dygd, emedan den bibehåller luftkretsen kring vår kärlek ren och frisk.

Ehrenström smålog.

— Troheten är kärlekens spiritus vini, menar ni.

— Den är en dygd, emedan den gör qvinnans hjerta rent och mannens sinne lugnt.

— Qvinnans trohet är således en fallskärm för dem båda.

— En dygd, emedan den är en begränsning.

— En rågång mot lättsinnet.

— En dygd, emedan den är kärlekens gloria.

— Den kinesiska hårtofs, menar ni, hvarmed vår herre en vacker dag skall lyfta dem som älska upp i himmelriket.

— Som ni behagar, min herre.

— Och ert beslut är således.

— Att aldrig svika mitt hjerta.

— Ni är för mycket svenska, min fröken, skada att ni ej är litet mer fransyska. Hvad säger ni om en de Rambouillet, en Anna af Beaujeu, en Gabrièle, en Montbazon, en de Viegan, en Pompadour, en — men alfabetet räcker knappast till för alla dessa fruntimmer, som blott följde hjertats lag.

— Nämn icke hjertat på samma gång som dessa damer. Hade de älskat dem de tillhörde, skulle gud förlåta dem deras fel; men nej, endast lättsinnighet och äregirighet ledde dem, och gud straffade dem också derför. Hjertats röst talade aldrig till dem.

— Nåväl, min fröken.

— Ni har hört mitt svar.

— Ni svärmar.

— Må vara.

— Ni är sentimental.

— Ni straffar mig; men jag vet blott ett straff, som jag fruktar: det är samvetets.

Ehrenström tystnade.

Hertigens kända kärlek till fröken Rudensköld hade icke aftagit, utan fast hellre tilltagit[1]. Sedan Armfelt lemnat fäderneslandet, sönderslets hon emellan partierna. Det Armfeltska partiet fordrade, att hon borde besvara hertigens böjelse för att rädda fäderneslandet, upprätta partiets inflytande och störta Reuterholm, hvilken å sin sida betraktade henne skygg och rädd, fruktande för det välde hon skulle kunna få öfver hertigen.

I detta ögonblick öppnades dörrarne till det rum, hvari Ehrenström och fröken Rudensköld befunno sig, och medlemmar af sundhets-kolle-

  1. Hertigens egna bref till fröken R. öfvertyga derom.