Hoppa till innehållet

Sida:Drottning Christina-1792.djvu/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Är denna ringa skänk af menlöshetens händer
Ditt hjerta mera kär, din godhet mera värd.

Aria.

Vet, de blommor vi förära
Växte nyss i dina spår;
Kärlek med en ömhetstår
Gick att deras ungdom nära;
Nöjet bröt dem, Hoppet spår
Att en Drottning dem vill bära.

Glade, se de utan harm
På din hjessa Lagrens ära;
All den sällhet de begära,
Är att vissna på din barm.

Deras fägring och behag
Af din skönhet bortskymd blifver;
Deras fägring, spåd och svag,
Föds och flygtar på en dag:
Men den glans dig Äran gifver
Trottsar vansklighetens lag.

Häruppå anländer en annan Quadrille, af Fångar från flere eröfrade länder. De anföras af

SEGREN, som lemnar Drottningen en Lagerkans).

Recitatif.

Af tio vunna länders lydnad
Prinsessa, för din fot jag dessa vittnen bragt.
Der Skönhet gifer lag, der Mildhet öfvar magt,
Är lydnan utan tvång, och bojan blott en prydnad.

Aria
B