Hoppa till innehållet

Sida:Drottning Kristina 1.djvu/181

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
177

rikssalen, och dessutom flere andra tillställningar ända i sista stunden. Gåfvor uteblefvo ej. Pimentelli erhöll 10,000 riksdaler i handom och dertill amarant-prydnaden i diamanter och rubiner, värderad till 12,000 kronor; hans tvänne förnämsta tjenare hvardera en guldkedja af trehundrade dukaters värde. Vid afresan, den skedde i början af Augusti 1653, samlade sig deremot pöbeln och uttalade sitt afsked medelst oväsende och förbannelser.

I Göteborg steg Pimentelli ombord och anträdde hemresan. Men redan under första dagarnas segling blef han öfverfallen af en häftig storm; och emedan fartyget började intaga vatten, vände han genast om till nämnde stad. Derifrån begaf han sig landvägen till Östergötland, hvarest drottningen vistades. Han sade sig hafva från Madrid erhållit befallning att qvarstanna i Sverge öfver vintern, och lät derföre genom det i Stockholm qvarlemnade tjenstfolket beställa sig rum bredvid slottet, hvarefter han snart, i Kristinas sällskap, återvände till hufvudstaden.

Hans oförmodade återkomst väckte missnöje och harm till högsta grad. Man trodde allmänt, att hela resan varit ett spegelfäkteri, en öfverenskommelse mellan honom och drottningen. Derföre, sade man, hade Pimentelli qvarlemnat en del af sitt tjenstfolk i Stockholm; derföre hade han såsom en förberedelse omtalat, det han snart skulle återkomma; derföre hade också Kristina sjelf rest honom till mötes ända till Wadstena.

Hos drottningen steg han, om möjligt, än mera i ynnest. Redan ett par veckor efter återkomsten skänkte hon honom en vagn, bespänd med sex präktiga hästar. Åkdonet var ganska dyrbart, klädt med rödt galoneradt sammet och med rik förgyllning öfver hvarje punkt på jernbeslaget. Hela gåfvan skattades till sex tusen ecus; och Pimentelli fann sig förpligtad att åt gunstlingens, första hofstallmästaren Steinbergs fru gifva i återskänk en ring af tolfhundrade ecus värde. För öfrigt såg man Pimentelli nu som tillförene beständigt hos drottningen.

Fryxells Ber. IX.12