Sida:Drottning Kristina 1.djvu/50

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

46

gång sina fiskar varma. Laga blott, att eder ovänskap icke öppet utbrister eller skadar vårt fädernesland.

Jemnte ofvanstående tvisteämnen kom också det förutnämnde ryktet om Axel Oxenstiernas afsigt att förmäla sin son Erik med drottning Kristina. Detta spordes först 1633, då Frankrike för att vinna rikskansleren erböd sig att understödja en sådan plan. Den blef då af Oxenstierna förkastad och hördes ej vidare af förr än vid denna tid, då den förmodligen af hans ovänner framdrogs för att mot honom väcka drottningens ovilja, hvilket ock lyckades. Efter all anledning var det också i afsigt att förekomma sqvaller härom, som drottningen redan förra året bortsände unga gref Erik som guvernör till Estland. Fadren sväfvade troligtvis länge i okunnighet om den vigt, drottningen fästade vid nämnde rykte. Gamla Jakob De la Gardie var den, som af vänskap först gaf honom underrättelse om förhållandet. Rikskansleren behandlade likväl alltsammans, såsom blott prat; men vid det tillfälle, då han och drottningen afslutade sin så kallade förlikning, började Kristina sjelf beklaga sig öfver nämnde rykte. Axel Oxenstierna skref derom till sonen på följande sätt. Hennes majestät sade, att du och jag ej kunde bättre vederlägga ofvannämnde hörsagor, än om du gifte dig. Jag bekänner, att sådana rykten och inbillningar ej förtjente, att man på dem kostade ett enda ord, om man nämligen hade med en annan person att göra. Nu synes klart, att våra illviljare begagna denna förevändning till att svärta oss och tyda allt till det värsta. Jag har derföre velat underrätta dig om ställningen; och emedan ditt ungkarlslif gifver anledning till åtskilliga tankar, så anser jag dig böra förekomma allt sådant genom val af en dig värdig maka. Det var i anledning häraf, som Erik Oxenstierna följande året förmälde sig med Elsa Brahe, dotter af den vid Lützen fallne Nils Brahe.

Johan Oxenstierna hade blifvit enkling och inträdde kort derefter i nytt gifte med Margareta Brahe. I några den tidens partiskrifter påstås, att Axel Oxenstierna ifrigt arbetat på denna förbindelse för att derigenom