Sida:Drottning Kristina 1.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

48

NIONDE KAPITLET.
FORTSÄTTNINGEN AF TVISTEN MELLAN DROTTNINGEN OCH OXENSTIERNORNA.

Vid tidpunkten af westfaliska fredens afslutande stod Salvius i serdeles nåd hos drottning Kristina. Orsaken dertill, utom hans stora skicklighet och många förtjenster, var det biträde, han lemnade i några kinkiga mål. Första betydliga tillfället härtill erböd sig under Magnus Gabriel De la Gardies beskickning till Paris. För att göra denna så lysande som möjligt, hade Kristina utom andra medel enskildt tillåtit De la Gardie att af fransyska underhållspenningarna lyfta 100,000 riksdaler. Summan uttogs och gick åt. Den var stor. Som den också var påräknad för härens behof, så inlupo öfver dess uteblifvande genast klagomål, hvilka så mycket lifligare uppfattades af oxenstiernska partiet, som detta alltid förklarat hela beskickningen öfverflödig. Kristina vände sig i förlägenheten till Salvius med ett bref af följande innehåll. I veten väl, att jag låtit grefve Magnus upptaga 100,000 riksdaler i Paris. Emedan nu summan synes något stor, så börja några glunka derom, att dess uteblifvande skall förhindra de framsteg, fältmarskalken Wrangel eljest kunnat göra. Ni kan lätteligen dömma, huru detta tal länder mig till förfång, häldst alla veta, det penningarna blifvit med mitt bifall uttagna. Om nu någon olycka sker, skall man ej underlåta lägga den mig till last; ty alltid finnas de, som vilja göra nya välden förhatliga. I denna nöd flyr jag till eder, som alltid försäkrat mig om den trognaste tjenst; och vill jag nu sätta denna eder trohet och tillgifvenhet på det osvikligaste prof. Jag nödgas derföre utan vidare omsvep bedja eder på egen kredit anskaffa så mycket penningar, att nämnde summa kan för härens behof tillhandahållas. Jag försäkrar vid