År 1645 i Januari blef grefve Magnus utnämnd till öfverste för gardesregementet, och bekom utom sin lön ett årsunderhåll af 1,500 riksdaler. Oaktadt alla sednare riktande befordringar fick han likväl behålla denna syssla med dess anslag ända till 1650, då den gafs åt brodern Jakob Kasimir[1].
År 1646 tillställdes för hans skull beskickningen till Frankrike, och han erhöll i förläning godset Magnushof på Ösel.
År 1647. Kristina gjorde åt grefve Magnus och pfaltsgrefvinnan Maria Eufrosina deras bröllop, hvilket varade i fem dagar; bröllopet för pfaltsgrefvinnans syster hade räckt blott i tre. Vid samma tillfälle skänkte drottningen åt bruden Höjentorps kungsgård tiil evärdelig ego, samt 3,000 riksdaler till bröllopsgåfva, 5,000 dukater till bröllopskläder samt ett årligt underhållsbref på 3,000 riksdaler; dessutom hvarje jul gåfvor, mest bestående i juveler, för 2 eller 3,000 riksdaler. Ytterligare lemnade hon åt de nygifta boningsrum på sjelfva slottet; och när de efter tre månader flyttade derifrån, skänkte hon dem tapeter till tvänne rum. Samma år gaf hon åt gamla Jakob De la Gardie Håtuna och Tibble socknar och dessutom den tomt, hvarpå han uppförde det De la Gardiska palatset, hvilket sedermera var bekant under namnet arsenalen eller lilla operan och nedbrann år 1825. I September utnämndes grefve Magnus till riksråd och till bisittare i krigskollegium och i December samma år till häradshöfdinge öfver Walla härad i Westergötland. — Vid bröllopet afstod Jakob De la Gardie åt sin son hela friherreskapef Ekholmen, bestående af flere hemman och inkomsten af två socknar.
År 1648 i Februari utnämndes grefve Magnus till general-guvernör i Leipzig. Lönen säges ha varit 10,000 riksdaler; sportlerna inemot lika stora. I Mars förläntes honom Marieholm med Onsjö fiske och Gullspångs sågqvarn. Uti April blef han näst under Wrangel general
- ↑ De la Gard. Ekebl. bref d. 10 Dec. 1650.
