— Var lugn, jag är på min vakt. Hur skall man kunna ge de Mouy ett svar?
— För den saken behöver ers majestät inte vara orolig, svarade La Mole. Han kommer att infinna sig under förklädnad vid ceremonien i morgon. Ett enda ord i hennes majestäts tal kan ge honom besked om ni samtycker eller ej, om han bör fly eller invänta er. Om hertigen av Alencon säger nej, behöver de Mouy bara fjorton dagar för att organisera om det hela för er räkning.
— De Mouy är verkligen en utmärkt man, sade Henrik. Kan ers majestät lägga in den önskade frasen i ert tal, frågade han Margareta.
— Ingenting är lättare, svarade drottningen.
— Nåväl då, sade Henrik, jag skall träffa hertigen av Alencon i morgon. De Mouy må vara på sin post och försöka förstå halvkväden visa.
— Han kommer att vara där, ers majestät.
— Nåväl, herr de La Mole, sade Henrik, gå då och lämna honom mitt svar. Ni har väl en häst och en tjänare i närheten, eller hur?
— Orthon väntar mig vid kajen, ers majestät.
— Bege er då till honom. Men nej, inte genom fönstret, den vägen bör användas endast i nödfall. Man kan ha sett er. Och om man inte har reda på att det är för min skull som ni kommit, så skulle ni kunna kompromettera drottningen.
— Men vilken väg då, ers majestät?
— Om ni inte kan komma in i Louvren ensam, så kan ni dock gå ut därifrån tillsammans med mig, som känner lösen. Ni har er kappa, jag min. Vi svepa in oss i dem och passera vakten utan minsta svårighet. För övrigt skulle jag gärna vilja ge Orthon några speciella order. Vänta här, jag skall gå och se efter om det finns någon i korridoren.
Därmed gick Henrik med den mest naturliga upp-
