162
få göra slut på honom här, utan andra vittnen än den där pojken, som mitt andra skott skulle passa så bra!
Men så kom han att tänka på, att den där biljetten, som Orthon skulle lämna madame de Sauve kanske var av större betydelse än till och med hugenottledarens liv.
— Nåja, mumlade han, ge dig iväg bara… det blir väl min tur någon gång.
Så fort de Mouy och pagen försvunnit, begav sig Maurevel raka vägen till Louvren, där han underrättade Katarina om allt vad som hänt och fick mottaga de tusen écus i guld, som han skulle ha fått för Henriks av Navarra arrestering.
— Jag skulle missta mig bra mycket, tänkte Katarina, om inte de Mouy är den mörka fläck, som René fann i béarnarens heroskop.
En kvart efter Maurevel anlände Orthon till Louvren och begav sig till madame de Sauves våning.
Där fann han Dariole ensam. Katarina hade skickat efter madame de Sauve och givit henne i uppdrag att skriva av vissa viktiga brev, varför hon sedan fem minuter tillbaka befann sig hos änkedrottningen.
— Nåväl, sade Orthon, jag skall vänta.
Därpå gick han in i baronessans sovrum och lade boljetten bakom spegeln, sedan han förvissat sig om, att han var ensam.
I samma ögonblick som han tog handen från spegeln kom Katarina in.
Orthon bleknade, ty det föreföll honom som om änkedrottningens snabba och genomträngande blick genast riktats mot spegeln.
— Vad gör du här? frågade Katarina. Söker du kanske madame de Sauve?
— Ja, ers majestät. Det är nu länge sedan jag
