Hoppa till innehållet

Sida:Drottning Margot del II 1920.djvu/205

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
199

gar kommer det att bli en falkjakt längs Seine utefter skogsbrynet.

Deltag i denna jakt. Tag på er en pansarskjorta under kläderna. Beväpna er med er bästa värja och bestig den bästa hästen i ert stall.

Vid tolvtiden, då kungen skyndar efter falken bör ni skiljas från honom. Rid ensam om ni kommer ensam eller tillsammans med drottningen av Navarra, om hon vill följa er.

Femtio av de våra skola hålla sig gömda i Frans I:s paviljong, dit vi ha nyckeln. Ingen skall ha reda på att de finnas där, ty de ha anlänt dit på natten, och gardinerna skola vara fördragna.

Ni passerar genom Violettes-allén. I slutet av denna står jag på vakt. I ett litet snår till höger därom befinna sig herrarna La Mole och Coconnas med två handhästar, vilka äro ämnade att ersätta era, om dessa händelsevis skulle vara uttröttade. Farväl, ers majestät, håll er redo, som vi skola vara.»


Margareta uttalade nu samma ord som Caesar för sexton århundraden sedan uttalat på stranden av Rubicon.

— Må ske, ers majestät, sade Henrik. Jag är inte den som motsäger er.

— Ja, ers majestät, bliv en hjälte. Det blir inte svårt, ni behöver bara fortsätta på den inslagna vägen. Och skaffa mig en vacker tron.

Ett omärkligt leende flög över béarnarens fina läppar. Han kysste Margaretas hand och gick först ut för att se om vägen var fri, medan han gnolade på en jaktvisa.

Detta försiktighetsmått visade sig välbetänkt, ty i samma ögonblick som han öppnade dörren från sovrummet, inträdde hertigen av Alencon i för-