Sida:Drottning Margot del I 1920.djvu/190

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

184

gareta, så får jag den äran att för ers majestät presentera en tapper adelsman, som sårades under blodbadet just då han var på väg till Louvren för att underrätta ers majestät om den fara ni löpte.

Drottningen gick emot dörren, och Henrik följde henne. Dörren öppnades, och Henrik stod bestört vid åsynen av en ung man i detta för överraskningar bestämda rum.

Men La Mole blev ännu mera förvånad över att så oförmodat befinna sig ansikte mot ansikte med konungen av Navarra. Henrik kastade en ironisk blick på Margareta, som emellertid uthärdade den mycket väl.

— Ers majestät, sade hon, jag har anledning att frukta, att man till och med i mina rum skulle döda den här adelsmannen, som är bestämd för ers majestäts tjänst och som jag lämnar i ers majestäts beskydd.

— Ers majestät, sade den unge mannen, jag är greve Lérac de La Mole, som ers majestät väntade och som har rekommenderats ers majestät av den stackars Téligny, som dödades under massakern.

— Ja, drottningen har verkligen givit mig hans brev, sade Henrik. Men hade ni inte också ett brev från guvernören i Languedoc?

— Jo, ers majestät, och befallning att omedelbart efter min ankomst överlämna det till ers majestät.

— Varför har ni då inte gjort det?

— Ers majestät, jag anlände till Louvren i går kväll, men ers majestät var då så upptagen att ni inte kunde ta emot mig.

— Det är sant, sade konungen, men varför har ni inte låtit skicka över brevet till mig?

— Jag hade order av monsieur d'Auriac att endast lämna det till ers majestät personligen, ty han har försäkrat mig, att det innehöll ett så viktigt